Mineralstrategi

kiruna 071

I dag refererar jag rakt av på ett angeläget tema om miljölagar och mineralstrategin:

Sverige behöver en långsiktig mineralstrategi

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Vi vill också utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige, skriver sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen och jag skickar en tacksamhetens tanke till Elisabeth Wanneby & Sofia Botorp som under åratal engagerat sig för natur och kulturvärden som hotas av gruvdrift och annat inte minst med Ojnareskogen som ”case”….

Här kommer den engagerade artikel:

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet.

Sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen
Regeringen kommer inom kort att presentera en mineralstrategi för att möta den ökade globala efterfrågan på mineraler.

Vi har inte sett strategin och vet inte vad den innehåller. Det är synd. En strategi som stakar ut framtidens riktning för såväl en stor del av svensk industri som nyttjandet av naturresurser, borde förankras parlamentariskt. Regeringen borde bjuda in till samtal om en blocköverskridande överenskommelse som bereder mark för livskraftig industri och långsiktigt hållbart resursutnyttjande – en överenskommelse som håller längre än mandatperioden.

Aldrig har intresset för att prospektera efter och bryta malm och andra naturresurser i Sverige varit så stort som i dag. 1980-talets gruvdöd har ersatts av en slags Klondykestämning. Med ett ökat exploateringstryck ökar också konflikten mellan olika intressen. Det blev inte minst tydligt i somras då det hettade till kring Nordkalks planerade kalkbrytning på Gotland och om de långt gångna planerna på en ny nickelgruva utanför Tärnaby.

I en mineralstrategi måste svåra avvägningar göras. Vi är rädda att regeringen tänker för snävt och för kortsiktigt. Det kan kännas tråkigt när entusiasmen är på topp och marknadspriserna skenar att tänka på skyddet av den biologiska mångfalden och rent vatten men det är absolut nödvändigt för att även kommande generationer ska ha en framtid.

En ohämmad exploatering av våra naturresurser hotar framväxten av nya långsiktigt hållbara arbetstillfällen inom exempelvis turismbranschen som är beroende av oförstörda fjäll, skogar och rena vatten som hotas. Vi måste också vara tydliga med att en växande gruvnäring inte får hota den samiska kulturen och rennäringen

Om vi ska kunna fortsätta vara ett land som framgångsrikt använder våra naturtillgångar för att skapa både ekonomiskt välstånd och livskvalitet så krävs ett regelverk som får oss att tänka mer långsiktigt. Den enda kraft som kan fastställa ett sådant regelverk är politiken.

Behovet av långsiktiga och tydliga spelregler är centralt inom all näringsverksamhet. Det gäller i synnerhet utvinning av naturresurser, men också för samhället i stort. Företag som vill prospektera efter naturresurser måste veta vad som gäller för att kunna få ihop sina kalkyler. Förutsägbarheten är lika viktigt för det omgivande samhället, kommuner, boende och företag.

Intresset för utvinning av naturresurser, mineraler, gas- och olja, i Sverige har drivits fram av prisökningen på råvaror till följd av den enorma tillväxten i Kina och andra länder. Knapphet har lett till konkurrens om råvarorna.

För att svensk industri långsiktigt ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen krävs att vi stimulerar framväxten av nya lösningar inom resurssnål produktion, ökad förädling, smarta material, och blir bättre på att ta vara på det som redan grävts upp.

Det kan till exempel handla ta vara på värdefulla mineraler som idag inte tillvaratas utan hamnar på varphögen vid utvinningen, så kallad ”waste mining” och genom att utveckla ”urban mining” – utvinning av de stora mängder metaller som ligger nergrävda under våra städer i form av gamla kablar och ledningar.

Vi måste bli bättre på att återvinna. För gruvbolaget Boliden har gamla kretskort från våra slängda mobiler och datorer har blivit en lönsam råvara. Vid smältverket i Rönnskär utanför Skellefteå utvinner man guld, silver och koppar ur elektronikskrot. Idag kommer cirka två tredjedelar av de 12-15 ton guld som produceras på Rönnskärsverket från elektronik.

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet. Vinsterna från gruvdriften måste vara med och betala för de skador som kan uppkomma. Miljöpartiet anser att en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning bör göras innan en gruva får öppnas. I en sådan vägs de samhälleliga vinsterna, såsom nya jobb och skatteintäkter, mot kostnaderna i form av exempelvis ny infrastruktur, förstörda naturvärden, samt återställningskostnader.

I Sverige tas det ut en så kallad mineralersättning för de mineral som bryts (dock ej vid kalkstensbrytning). Endast 0,05 procent av det beräknade värdet som utvinns går till samhället. Vi tycker att en större del av de naturresurser vi utvinner i Sverige ska komma samhället till del. Vi vill därför utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige.

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Strategin behöver balansera gruvnäringens och gas- och oljeindustrins intressen mot andra intressen. Rätt balanserad kan en sådan strategi både gynna framväxten av nya jobb inom utvinningsindustrin och andra branscher samtidigt som den skyddar den enorma rikedom av växt- och djurliv som gör Sverige till ett fantastiskt land att leva i.

LISA WANNEBY

språkrör, Miljöpartiet i Kalmar län

MATS DAHLBERG

ordförande, Miljöpartiet Norrbotten

ISABEL ENSTRÖM

regionordförande, Miljöpartiet Gotland

GUSTAV FRIDOLIN

språkrör, Miljöpartiet

JONAS ERIKSSON

riksdagsledamot och vice ordförande Näringsutskottet, Miljöpartiet

LOTTA HEDSTRÖM

kommunfullmäktigeledamot, Miljöpartiet i Tomelilla

PETTER FORKSTAM

regionordförande, Miljöpartiet Skåne

Läs mer: http://www.regeringen.se/sb/d/17076/a/209657

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-behover-en-langsiktig-mineralstrategi_7912018.svd

http://news.silobreaker.se/samer-kritiska-till-mineralstrategin-5_2266626458476609716

Biobaserad ekonomi om kraften i Gröna Näringar

FoU

FoU


Igår var jag i Stockholm på temat:
Hur kan forskning och innovation lyfta de gröna näringarna?
Det var Kungliga Skogs- och Lantbruks akademin, LRF samt Stiftelsen för Lantbruksforskning som samlat branschen och intressenter för en mycket inspirerande och angelägen dag.

I min roll som Miljöpartiets partistyrelseledamot med ansvarsområde Gröna Näringar, Energi och Näringsliv är det självklart att delta på den här typen av workshops.

Det var fullsatt i LRFhuset och efter att ha hälsat runt inser jag att jag är ENSAM att representera politiken- vilket är mycket graverande för politiken i tider av köttskattsdebatt, klimathot, försörjningsgrad, energiomställning och behovet av levande bygder …

I mitt stilla sinne funderade jag vart ”alla” Centerpartister höll hus en dag som denna?
Kanske har de inte hämtat sig från kommundagarna och arbetet med partiprogrammet…
Partiprogram blir aldrig bättre än vad politiken levererar – det är en utmaning att inte sälja ut sina hjärtefrågor för att röstoptimera…

Jag hoppas LANDSBYGDEN och de GRÖNA NÄRINGARNA blir en valfråga 2014- det förtjänas att lyftas upp i den nationella församlingen just för att det kommer spela roll hur väl vi kan ställa om till Biobaserad/ förnyelsebar ekonomi som inte har spekulation och luftslott som grund utan just bärs av väl förvaltade mylligajordar…

Konstaterar att ett jordbruksföretag idag i snitt har 4 olika grenar/ verksamheter kopplat till näringsverksamheten. Vi se två sidor av samma mynt dvs stora industrijordbruk med skalfördelar (och risker) och samtidigt en mycket småskalig men exklusiv utveckling med högt förädlingsvärde lokalt. De är i sig inte konkurrenter utan två modeller för lokalt producerade livsmedel, biomassa och tjänster/ service.

Självbilden måste stärkas- Gröna Näringar är väl förvaltat en framgångsfaktor för landet och för utveckling av nya substrat och innovationer som kan föra oss från det fossilbaseradeberoendet…
Forskning och innovation inom Gröna näringar inte minst på livsmedelssidan och för produktutveckling tex för ökat förädlingsvärde på biprodukter behövs.
Imponerande att se hur skogsnäringen verkligen vunnit mark på sitt visionsarbete och lyckats växla upp medel både från näringslivet och forskningsfonder.

Gröna näringar är en strategisk del för livsmedelsförsörjning och energiproducenter som minskar landets sårbarhet i en tid med klimatförändringar och peakoil.. Regionalpolitiskt är gröna näringar ett nav för levandebygder, arbetstillfällen, landskapsvård och för utveckling av förädlingspotential lokalt/ regionalt. Fler ”cross over” träffar där branscher möts och brainstormar på innovationsområdet kan bli en riktig spännande process framöver.

Vi måste också inse att ekosystemstjänster är viktiga, att det även måste finnas en hänsyn om att värna fredade zoner av jord och skog just för att hålla ett långsiktit bevarande för arter och habitat. Ett ohejdat materialuttag fungerar inte…

Läs mer:

http://www.mp.se/politik/mat-och-jordbruk

http://www.formas.se/sv/Finansiering/Utlysningar/Riktad-satsning–En-biobaserad-samhallsekonomi/

http://www.lrf.se/

http://www.lantbruksforskning.se/

http://www.ksla.se/

Bee issue

Bee

Bee

Urgent aboute Bee issue!!

Bees around the world are dying off and Europe’s food watchdog just said certain pesticides are part of the problem. We’ve got 24 hours before key meetings — let’s get a 2-million-person swarm to save the bees.
Click to take urgent action now: http://www.avaaz.org/en/hours_to_save_the_bees_rb/?brLruab&v=21488
Quietly, globally, billions of bees are dying, threatening our crops and food. But in 24 hours the European Union could move to ban the most poisonous pesticides, and pave the way to a global ban that would save bees from extinction.

Four EU countries have begun banning these poisons, and some bee populations are already recovering. Days ago the official European food safety watchdog stated for the first time that certain pesticides are fatally harming bees. Now legal experts and European politicians are calling for an immediate ban. But Bayer and other giant pesticide producers are lobbying hard to keep them on the market. If we build a huge swarm of public outrage now, we can push the European Commission to put our health and our environment before the profit of a few.

We know our voices count! Last year, our 1.2 million strong petition forced US authorities to open a formal consultation on pesticides — now if we reach 2 million, we can persuade the EU to get rid of these crazy poisons and pave the way for a ban worldwide. Sign the urgent petition and send this to everyone — Avaaz and leading MEPs will deliver our message ahead of this week’s key meeting in Brussels:

http://www.avaaz.org/en/hours_to_save_the_bees_rb/?brLruab&v=21488

Bees don’t just make honey, they are vital to life on earth, every year pollinating 90% of plants and crops — with an estimated $40bn value and over one-third of the food supply in many countries. Without immediate action to save bees, many of our favourite fruits, vegetables, and nuts could vanish from our shelves.

Recent years have seen a steep and disturbing global decline in bee populations — some bee species are already extinct and some US species are at just 4% of their previous numbers. Scientists have been scrambling for answers and now the European Food Safety Authority is saying that toxic chemicals called neonicotinoid pesticides could be responsible for the bee deaths. France, Italy, Slovenia and even Germany, where the main manufacturer Bayer is based, have banned one of these bee-killing pesticides. But Bayer continues to export its poison across the world.

Now the issue is coming to a boil. EU parliamentarians are stepping up their pressure on the European Commission and key governments to push new legislation to ban the deadly pesticides, and we can offer them the public support they need to counter the powerful pesticide lobby. Sign the urgent petition to Europe’s leaders, then forward this email widely:

http://www.avaaz.org/en/hours_to_save_the_bees_rb/?brLruab&v=21488

Our world is beset with threats to what makes it habitable, and to what fills it with wonder. The Avaaz community comes together to defend both — large or small. Whether winning a battle to keep the International Whaling Commission from sanctioning the murder of these giants, or saving bees, the tiny creatures upon which so much depends, we will come together and stand up for the world we all want.

With hope,

Luis, Ari, Alice, Iain, Ricken, David, Alaphia, and the Avaaz team

SOURCES

Pesticides pose danger to bees (European Voice)

http://www.europeanvoice.com/article/2013/january/pesticides-pose-danger-to-bees/76158.aspx

Crop pesticides are ‘killing our bees’ – says MEP (Public Service Europe)

http://www.publicserviceeurope.com/article/3007/crop-pesticides-are-killing-our-bees-says-mep#ixzz2JGICse6a

Death knell for nerve agent pesticides in move to save bees (Independent)

http://www.independent.co.uk/environment/nature/death-knell-for-nerve-agent-pesticides-in-move-to-save-bees-8454443.html

Give Bees a Chance! (The Greens European Free Alliance)

http://www.greens-efa.eu/give-bees-a-chance-9012.html

Studies fault Bayer in bee die-off (Christian Science Monitor)

http://www.csmonitor.com/Science/2012/0406/Studies-fault-Bayer-in-bee-die-off

Var finns din ”bykänsla”!?

Hemma!?

Hemma!?


Läser om detta med trivselfaktor där man bor om begreppet”bykänsla”- vad är det?

Bykänsla handlar väl i grunden om gemenskap, inte påtvingad men man vet att den finns och det ger en trygghet i den där ”comfort zone” som man tenderar att skapa/ generera kring sin hemmiljö och sina hemkvarter!?

I en tid när det har varit mycket av ” sköt dej själv och skit i andra”- mentalitet känns det fint med lite bejakande av de mjuka värdena i livet som just gemenskap, samarbete och samverkan.
Allt från att låna ett paket kaffe på söndags morgonen till att kunna be grannen hämta kidsen på dagis när man är försenad av en eller annan anledning.

Inte att förväxla av den där destruktiva bevakningstendensen när grannar kastar sig över dej när du kommer hem eller våldgästar för att kolla in vem som besöker dej och din familj...

Men just detta i att veta vem som äger butiken, en tydlig avsändare/ mottagare i dessa tider av spam-mail och stora PR-apparater ger just personliga mötet en livskvalitativ på tillvaron- jag är här och du är med!
Vi validerar allt mer livets innehåll och den egen tid som vi kan unna oss mellan arbetstid och förpliktelser. Allt för många har feta löner men ett fattigt liv. Lokal mat med kvalitet och sjukvård nära med en doktor eller syrra som faktiskt är kvar på Hälsocentralen även nästa vecka värderas högt.

Noterar att Stockholm är den stad i Europa med flest andel singlar, med eller utan barn i olika konstellationer. Allt fler söker tillfällig stimuli i korta ögonblick av gemenskap ( ofta efter krogen) men fortsätter att sakna den mer stabila gemenskapen i sin vardag.

Livstrenden om att hitta innehåll inte yta är ganska talande…

Det handlar om tillit mellan människor grunden i trygga stabila kvarter och sammhällen.

Tänker på David Putnams analys från fattigkvarteren och hur de förändrades när man började samarbete och hälsa på sina grannar. Eller på körsångens betydelse för entreprenörskapet i Norra Italien om att bowla ensam osv osv Kort sagt det finns något sunt i tidens tecken att det är ”Bykänslan” som den urbana människan söker- ensam är inte stark…


Se vetenskpliga artiklar med Putnam / artiklar på temat social ekonomi:

http://scholar.google.se/scholar?q=david+putnam/social+capital&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ei=8xcFUbabOMam4gTBrIDoCA&ved=0CCgQgQMwAA

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/familjen-som-hittade-hem-till-byn-i-grondal

Läs även : http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/kollektivet-skapar-bykansla-i-stan

Köttberget…

Köttberg

Köttberg

I snitt vandrar varje Svensk runt med 87kg kött/ år som en del av sin livsmedelskonsumtion
närmare 35kg av det köttet kommer från något annat land…

Insikten om att jordbrukets belastning av det globala miljötillståndet är viktig del i att ställa om och utveckla styrmedel. Vi ser enorma mängder kväve i omlopp inom jordbrukets foder och djurproduktion, som i sig skapar obalanser och utsläpp. Om man skulle börja koldioxidmärka kött och koppla det till en skattesats skapar man ett system som minskar globala foder och kötttransporter och med det stimuleras ett cirkulärt jordbruk som har foder och gödselhantering i balans med mängden producerat kött. Något som naturligtvis skulle gynna Svensk lantbruk som idag har en extrem konkurrens på köttmarknaden ( ca 40% av köttförsäljningen är import kött).
Läs mer på: http://www.dn.se/nyheter/sverige/kunder-kan-tvingas-skatta-for-kott

Själv äter jag inte kött sedan 12års ålder, men jag ser till att handla svenskt kött och gärna lokalt/regionalt när jag handlar till familjen och vänner. Som landsbygdsbo är jag mån om att landskapet betas och hålls öppet med den fantastiska flora som bara en betat hagmark kan uppvisa.
Ska man äta kött gör det mer sällan , lägg en kvalitetspeng på bra kött som gett djuren bra villkor och som inte dryper av kemikalier i sin produktionskedja. Säga vad man vill men lantbruket i Sverige och Ekolantbruket i synnerhet är en framgångsfaktor för framtiden.
LRF har insikt om att lantbruket måste klimatanpassa både sin produktion och metoder, det ligger i deras intresse att odlingsbetingelser och jordarna är stabila.
Läs mer: http://www.lrf.se/ och http://ekolantbruk.se/

Jordbruksverket provocerar en del när de nu åter konstaterar att kött, i synnerhet nötkött, står för en betydande del av livsmedelskonsumtionens utsläpp av växthusgaser. Självklart är en ökad köttkonsumtion inte hållbar av flera skäl som det nu ser ut. Köttätandet fortsatt öka och förra året låg den totala köttkonsumtionen på 87 kilo per person i Sverige…

Frågan handlar inte bara om miljö det har även folkhälsoaspekter. Forskning visar att hög konsumtion av rött kött, vilket innebär i princip allt kött som kommer från djur på fyra ben, ökar risken för vissa cancerformer…

Att Borg reflexmässigt säger nej till jordbruksverkets förslag är föga förvånande. Alliansregeringen och Moderaterna i synnerhet har inte och kommer troligen inte ta ett ansvar för klimat och miljöåtgärder, ens om vattnet står dem upp till hakan…

http://www.dn.se/nyheter/sverige/anders-borg-sager-nej-till-kottskatt

In i skogens djup

In i skogens djup

In i skogens djup

Skogen som resurs och egenvärde

Sverige är i dag i hög grad ett skogsland tack vare den återplanteringsskyldighet som infördes i början av förra sekelskiften (1903) med den då unika återväxtlag som föreskrev att ”-den som avverkade skog var skyldig att anlägga ny skog genom sådd eller plantering eller genom naturlig föryngring.¨

Orsaken var att sågverken och bruken hotade att avskoga Sverige som nation, läget var mer eller mindre akut… Det sägs att i  min hembygd Lofta kunde man se 7 kyrksocknar bort pga alla kalhyggen i slutet på 1800talet…

Läs mer på : http://www.skogsstyrelsen.se/

Redan långt innan vi blev bofasta var det genom skogens jaktbara vilt och samlandet av skogens frukter och bär som gav oss livsnödvändig föda och material.

Skogen är viktig både för den biologiska mångfalden,som råvara för skogsprodukter, energi och som rekreationskälla.

Miljöpartiet de gröna verkar för ett skogsbruk som tar tillvara alla dessa intressen- vilket i sig är en utmaning…

Vi stödjer och uppmuntrar forskning och start av företag för att utveckla nya högkvalitativa och miljövänliga produkter och tjänster ur skogen med den varsamhet som krävs för att säkra ekosystemtjänster, habitat för biologiskmångfald och trädkontinuitet i hela landet.

Idag ser vi hur arelaavsättningen av skog sker i Norra Sverige, där mängden arter är låg emedans Södra Sverige tenderar att bli ett skogsindustrilandskap med artutrotning som konsekvens. Många har pekat på just regeringens bristande insikt mellan kvantitet kontra kvalitet..

Läs mer från Naturskyddsföreningen:

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/det-behovs-en-ny-skogspolitik

I omställningen till 100% förnyelsebart ingår en naturlig minskning/ effektivisering  av konsumtionen på energi, det är direkt nödvändigt för att klara marknyttjande på hållbara grunder såväl i skog som odlingsbygder. Tänk också på de fibrer och materia som skall ersätta alla dessa fossilaplaster som vårt samhälle dignar under…

Ojnareskogen2012

Ojnareskogen 2012

Ojnareskogen och Urbergsgruppen visar på hur det kämpas för skog när den prioriteras ner av industri intressen..

https://www.facebook.com/ojnareskogen

https://www.facebook.com/pages/Urbergsgruppen/334147206681704

http://www.faltbiologerna.se/

Fätbiologerna och alla de människor som under flera årkämpat, blev onekligen 2012 års miljöhjältar just för moralen i att peka på hål i lagstiftningen och rättsprocessen…

Fler kampanjer mm

http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/butiken/hit-gar-pengarna

Därför älskar vi bönder !

Därför älskar vi bönder!

Därför älskar vi bönder!

Kraften i myllan !

 

Brukande av marken är en av de allra mest omvälvande förändringarna i mänsklighetens historia som skedde redan under Yngre stenåldern eller Neolitikum. Med brukandet av jorden gick vi från nomadfolk (jägare/samlare) till en mer bofast struktur med domesticerande och uppfödande av husdjur och boskap.
Jordbruket, skogsbruket och fisket är mycket betydelsefulla GRÖNAnäringar i Sverige. De är viktiga för vår försörjning av livsmedel och råvaror som en del i vår nationella samhällsekonomi och för vår sysselsättning, landskapsvård och för vårt välbefinnande.

Därför måste dessa näringar värnas och utvecklas på ett sätt som skapar förutsättningar för stabila och välmående ekosystem i jord-, skog- och vattenbrukandet, till glädje och nytta för människor och behovet av mat och råvaror idag och för kommande generationer.

 

Läs mer på:

http://www.sverigessmabrukare.se/

http://www.skogsstyrelsen.se/

http://www.slu.se/sv/

http://www.lrf.se/