Ovan är ett utkast på
möjlig ny regionkarta för Sverige efter 2014 enligt rapporten:
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demos/samhallsorganisation/regionfragan/publikationer_regionfragan/lagesrapport-regionfragan
Ett Stor- Småland – för kraften tillsammans!
Tillväxt går igen som ett mantra när det nu talas storregionbildning runt om i landet- men tillväxt i sig är ett ”luddbegrepp” när man ska diskutera framtida regionbildning. Vinnare i en framtid är de som först klarar av utmaningen att ställa om samhälle och företag till ett klimat- och miljöneutralt brukande. Det är inte mängden genererade pengar som är måttet på framgång utan snarare förmågan till att färdas väl i sin verksamhet oavsett du är politiker, företagare eller offentlig verksamhet. Färdas väl och må väl under färden ett välfärdsmått för att kunna lämna över goda livsförutsättningar till kommande generationer.
Systemvillkoren: hur vi klarar försörjningsbasen, infrastruktur, hälsovård och jobb, energi, livsmedels produktion utan att såga av den gren vi sitter på?
Personligen ser jag en regionkarta som baserar sig på landskapen med kust och inland: Östergötland, Småland+ Öland, Blekinge. Orsaken är helt enkelt att jag ser det som bästa konceptet för hållbar utveckling ( socialt- ekologiskt- ekonomiskt) . Människors identitet och utveckling i en sådan region finns , vi-andan är viktig både för individ och samhälle och företag. Det vore oansvarigt att kasta bort den tillit som följer och besjälar i området- den öppna kusten som välkomnar andra och ger möjligheter att ta sig ut i världen, landskapet som är en fantastisk livsmiljö med kreativt utrymme för nuvarande såväl historiska som framtida innovatörer och kulturpersonligheter. Kopplingen inland till kust i en rund social struktur berikar möjligheterna också att koppla ihop den så bristande infrastrukturen tvärs igenom landet från östkust till västkust.
Förutsättningarna att skapa en hållbar region i ett runt ”stor Småland” är fantastiskt. Vi har ”trippel helixfaktor” så det räcker till med tre universitet/ högskolor i form av hållbarhetsprofilerade BTH ( Blekinge Tekniska Högskola) Linneuniversitetet och så Linköpings Universitet. Företagen i denna region är profilerade på energiproduktion, miljöteknik, design och träproduktion och livsmedel ( gröna näringar) och fantastisk kulturkraft/ besöksnäring jämte alla inom service och konsultbrancherna. Där det offentliga har en rad samverkan inte minst genom befintliga och Sjukvårdsregionerna.
Östersjön förenar oss alla genom de vattendrag som likt ett blodomlopp passerar genom våra kommuner och sjöar för att så småningom mynna ut och förena oss i östersjön med våra grannar på andra sidan. Våra Hamnar från Norrköping, Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar och Karlskrona är viktiga i utbytet med människor och produkter.
Allt för sällan talas om våra framgångsrika resurser, kompetenser och möjligheter. Det talas ofta som ett lågbudget ”Bonde söker fru” koncept där ska hetsa fram relationer inför publik. Det är enklare än så, alla dessa landskap i vårt ”Stor Småland” har långsamverkan inte minst inom sjukvårdsregional samverkan. Utbildningarna lika så krönt med Linneuniversitetet och samverkan med Linköping och Blekinge. Området är också ”besjälat” med en kombination av ”andlig omsorg” via Växjö och Linköpings kyrkostift som snarare förenar än delar.
I hetsjakten på vem tar vem ser vi hur de fysiska kärleksförklaringarna haglar ( läs geografiska)
Kalmar driver en linje där man vill ingå i ett ”tvångsgifta” och gå i säng med en storpatron i Söder för att komma åt resurser eller sammanhang som om man inte kan umgås med folk utanför äktenskapliga familjen, pliktskyldigt har man ändrat personuppställningen i Skåne för att var en mer attraktiv part mot den tidigare arrogante klanfadern. Risken är att godset glufsar i sig ”backstugesittarna” i gränsbygderna likt ett ormens väg över Helleberget… Eller att man blir ett gisslan i ett stort harem- redan nu har Skåne aviserat att bröllop blir det först 2019- och bruden hinner bli både gammal och grå innan det vankas familjelycka… om det då blir av.
I Norr vill Västervik vara nära sin partner och lutar sig tryggt mot kusinen Östergötland trots deras tidigare oengagerade intresse ( men som nu gett morgongåva i form av ett par järnvägsmiljoner till Tjust och Stångådalsbanan). Frågan är om det är lyster som bländar eller om känslorna är äkta- för det krävs mer än en för fylla dansgolvet så man inte blir en panelhöna? Att bara växa med närmaste släkten har ju dessutom vissa genetiska risker över tid…
Jag tror mer på platonisk kärlek i de här sammanhangen.. (platonisk kärlek endast för att beskriva en icke erotisk form av kärlek. Det sammankopplas alltså numera med djup vänskap mellan människor oavsett kön och i detta sammanhang även bemärkelsen geografi)
För jag ser tämligen oromantiskt på regionförstoring- det är en administrativ poäng men för mej ser jag till regionens bärkraft över tid. Då tror jag inte på att skapa förorter till redan urbana regioner utan då ser jag kraften att gå före och bygga på systemvillkorsbaserad logik och den drivkraft som det ger både för människa och miljö. Det är stort att våga vara liten- men det är större att vara små tillsammans och med det bilda resurshållig utveckling och framgång.
Det skulle skapa en stark kulturidentitet med kärleken till naturen skärgård som skog och de kulturlanskap som genom hävd producerar både mat och energi/ drivmedel. Det är en vårdande , värnande och välkomnande region som skulle stå sig väl både över tid och rum- hit vill människor komma på besök och för boetablering, här finns livskvalitet! Här finns kulturkraft som är fantastisk inom alla konstformer och uttryck.Här finns det platsideologi med omvärldsrelationer som också ger företag möjlighet att växa och utvecklas med starka varumärken.
Grön rehabilitering, Ekoturism, tjänste och serviceföretagande är en stor potential för näring i en region som denna Stor småland skulle kunna erbjuda. En region utan GMO baserad på kvalitativa livsmedel med hög förädling en självklar styrka för våra gröna näringar inom jordbruk och fiske.
Som alltid med administration är det en geografisk verkstad som måste klara av och förutsätts samverka och medverka över geografikartorna och nationsgränserna. Jag ser med tillförsikt fram emot en regionprocess som är stolt ochh ödmjuk och ser längre än till nästa mandatperiod.
Jaget och laget måste tänka längre än sitt egenintresse man måste tänka hållbart.
Tänk stort om ”smått tillsammans” för långsiktig bärkraft det är ett vinnarkoncept över tid och rum!
Inom mitt parti pågår arbetet med att identifiera framtida regioner, frågan ligger hos våra kommunpolitiker och kommer upp till regionaltbeslut under sept/ oktober. Som regionalpolitiker kommer jag företräda dem enligt majoritetsbeslut men jag är tydlig på min positionering i denna fråga för läsare, medlemmar och kommuninvånare runt om i Kalmar län.
Bisamhälle är ett bra exempel på hur smått samverkar i en störe enhet tillsammans inom ett begränsat geografiskt område och är ca 25 000 invintrade individer halva året och blir ca 100 000 under sommartiden- avkastningen är god med klimatsmarta produkter som när inte tär på människa och miljö. Bin som flitiga smarta individer som blir starka tillsammans precis som vårt stor-småland med all säsongsbaserad besöksnäring men stabil livskraftig åretom bas. När ett Bisamhälle överexpanderar blir för många haverera det och skapar konfliketr, en kamp på liv och död mellan ” högsta hönset” och dess konkurrenter. I bästa fall brister samhället genom svärmning och hälften av gruppen lämnar platsen för att ”starta eget”….
Storleken / mängden har betydelse för hur väl man kan upprätthålla tillit till varandra utan destruktiva konflikter…
Akko Karlsson / vice ordföarnde regionförbundet Kalmar län (MP)
Regionalt språkrör , Partistyrelseledamot MP
Läs mer om olika slutsatser på : http://greenjessica.wordpress.com/2011/08/23/en-sydsvensk-region/
Read Full Post »
)
