Mineralstrategi

I dag refererar jag rakt av på ett angeläget tema om miljölagar och mineralstrategin:

Sverige behöver en långsiktig mineralstrategi

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Vi vill också utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige, skriver sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen och jag skickar en tacksamhetens tanke till Elisabeth Wanneby & Sofia Botorp som under åratal engagerat sig för natur och kulturvärden som hotas av gruvdrift och annat inte minst med Ojnareskogen som ”case”….

Här kommer den engagerade artikel:

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet.

Sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen
Regeringen kommer inom kort att presentera en mineralstrategi för att möta den ökade globala efterfrågan på mineraler.

Vi har inte sett strategin och vet inte vad den innehåller. Det är synd. En strategi som stakar ut framtidens riktning för såväl en stor del av svensk industri som nyttjandet av naturresurser, borde förankras parlamentariskt. Regeringen borde bjuda in till samtal om en blocköverskridande överenskommelse som bereder mark för livskraftig industri och långsiktigt hållbart resursutnyttjande – en överenskommelse som håller längre än mandatperioden.

Aldrig har intresset för att prospektera efter och bryta malm och andra naturresurser i Sverige varit så stort som i dag. 1980-talets gruvdöd har ersatts av en slags Klondykestämning. Med ett ökat exploateringstryck ökar också konflikten mellan olika intressen. Det blev inte minst tydligt i somras då det hettade till kring Nordkalks planerade kalkbrytning på Gotland och om de långt gångna planerna på en ny nickelgruva utanför Tärnaby.

I en mineralstrategi måste svåra avvägningar göras. Vi är rädda att regeringen tänker för snävt och för kortsiktigt. Det kan kännas tråkigt när entusiasmen är på topp och marknadspriserna skenar att tänka på skyddet av den biologiska mångfalden och rent vatten men det är absolut nödvändigt för att även kommande generationer ska ha en framtid.

En ohämmad exploatering av våra naturresurser hotar framväxten av nya långsiktigt hållbara arbetstillfällen inom exempelvis turismbranschen som är beroende av oförstörda fjäll, skogar och rena vatten som hotas. Vi måste också vara tydliga med att en växande gruvnäring inte får hota den samiska kulturen och rennäringen

Om vi ska kunna fortsätta vara ett land som framgångsrikt använder våra naturtillgångar för att skapa både ekonomiskt välstånd och livskvalitet så krävs ett regelverk som får oss att tänka mer långsiktigt. Den enda kraft som kan fastställa ett sådant regelverk är politiken.

Behovet av långsiktiga och tydliga spelregler är centralt inom all näringsverksamhet. Det gäller i synnerhet utvinning av naturresurser, men också för samhället i stort. Företag som vill prospektera efter naturresurser måste veta vad som gäller för att kunna få ihop sina kalkyler. Förutsägbarheten är lika viktigt för det omgivande samhället, kommuner, boende och företag.

Intresset för utvinning av naturresurser, mineraler, gas- och olja, i Sverige har drivits fram av prisökningen på råvaror till följd av den enorma tillväxten i Kina och andra länder. Knapphet har lett till konkurrens om råvarorna.

För att svensk industri långsiktigt ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen krävs att vi stimulerar framväxten av nya lösningar inom resurssnål produktion, ökad förädling, smarta material, och blir bättre på att ta vara på det som redan grävts upp.

Det kan till exempel handla ta vara på värdefulla mineraler som idag inte tillvaratas utan hamnar på varphögen vid utvinningen, så kallad ”waste mining” och genom att utveckla ”urban mining” – utvinning av de stora mängder metaller som ligger nergrävda under våra städer i form av gamla kablar och ledningar.

Vi måste bli bättre på att återvinna. För gruvbolaget Boliden har gamla kretskort från våra slängda mobiler och datorer har blivit en lönsam råvara. Vid smältverket i Rönnskär utanför Skellefteå utvinner man guld, silver och koppar ur elektronikskrot. Idag kommer cirka två tredjedelar av de 12-15 ton guld som produceras på Rönnskärsverket från elektronik.

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet. Vinsterna från gruvdriften måste vara med och betala för de skador som kan uppkomma. Miljöpartiet anser att en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning bör göras innan en gruva får öppnas. I en sådan vägs de samhälleliga vinsterna, såsom nya jobb och skatteintäkter, mot kostnaderna i form av exempelvis ny infrastruktur, förstörda naturvärden, samt återställningskostnader.

I Sverige tas det ut en så kallad mineralersättning för de mineral som bryts (dock ej vid kalkstensbrytning). Endast 0,05 procent av det beräknade värdet som utvinns går till samhället. Vi tycker att en större del av de naturresurser vi utvinner i Sverige ska komma samhället till del. Vi vill därför utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige.

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Strategin behöver balansera gruvnäringens och gas- och oljeindustrins intressen mot andra intressen. Rätt balanserad kan en sådan strategi både gynna framväxten av nya jobb inom utvinningsindustrin och andra branscher samtidigt som den skyddar den enorma rikedom av växt- och djurliv som gör Sverige till ett fantastiskt land att leva i.

LISA WANNEBY

språkrör, Miljöpartiet i Kalmar län

MATS DAHLBERG

ordförande, Miljöpartiet Norrbotten

ISABEL ENSTRÖM

regionordförande, Miljöpartiet Gotland

GUSTAV FRIDOLIN

språkrör, Miljöpartiet

JONAS ERIKSSON

riksdagsledamot och vice ordförande Näringsutskottet, Miljöpartiet

LOTTA HEDSTRÖM

kommunfullmäktigeledamot, Miljöpartiet i Tomelilla

PETTER FORKSTAM

regionordförande, Miljöpartiet Skåne

Läs mer: http://www.regeringen.se/sb/d/17076/a/209657

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-behover-en-langsiktig-mineralstrategi_7912018.svd

http://news.silobreaker.se/samer-kritiska-till-mineralstrategin-5_2266626458476609716

Read Full Post »

Guldföretag som glimmar illa…

Gruvligt..Under vintern har det poppat upp nyheter som visar på likviditets brister i en rad olika gruvbolag/ företag som på olika platser i landet etablerat sig eller initierat etablering för mineralbrytning. Utgifter inga inkomster är det enkla svaret på varför dessa bolag uppvisar miljon/ miljardunderskott…
Hemma i Västervik är det Wiking Minerals :
Wiking Mineral som arbetar med att starta guldbrytning i Gladhammar gjorde en förlust 2012 på 8,5 miljoner kronor. De har så sent som i november 2012 fått bearbetningskoncession i området.
Bearbetningskoncessionen säkerställer äganderätten till fyndigheten och ger bolaget ensamrätt till utvinning av guld, silver, koppar och vismut enligt minerallagens bestämmelser. Bearbetningskoncessionen gäller i 25 år.
En bearbetningskoncession beviljas om fyndigheten sannolikt bedöms kunna tillgodogöras ekonomiskt. Bergmästaren godkänner även bolagets till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivning. Bedömningen är att koncessionen är förenlig mot miljöbalken och områdets framtida markanvändning har avsatts för gruvdrift.
Gladhammarfyndigheten som tidigare prospekterats fram under ledning av ansvarig chefsgeolog Mats Willdén är klassificerad som en indikerad mineraltillgång (i enlighet med SveMins rekommendationer). Fyndigheten bedöms innehålla 156 000 ton mineralisering med genomsnittshalter om 5,5 g/ton guld, 14 g/ton silver, 0,25 % koppar och 0,05 % vismut. Fyndigheten ligger nära markytan och bolaget bedömer att brytning kommer att ske i dagbrott till 40 m djup för att därefter fortsätta under jord. Gruvproduktionen planeras till ca 30-40 000 ton per år där malmen avses transporteras till annan ort för anrikning. Gruvans livslängd bedöms utifrån kända mineraltillgångar till 5 år.

Pajala Har Northland just nu en process där konkursen flåsar i nacken, där jobb och kapital, hopp och förtvivlan studsar som en ping pong boll..Företagsrekonstruktion av Northland görs för att få mer tid till att hitta en finansiell lösning för att kunna säkra gruvdriften i Pajala på sikt. Totalt uppgår fordringarna på Northland till 520 miljoner kronor, varav 420 miljoner kronor har förfallit till betalning, enligt bolagets ansökan om rekonstruktion.

Den 1 mars sker ett borgenärssammanträde inför tingsrätten.
Som ett stöd i rekonstruktionen har bolaget bett sina långivare och andra intressenter om cirka 12 miljoner US-dollar – eller cirka 75 miljoner kronor – för att möjliggöra full verksamhet fram till och med den 4 mars

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5436766

Man frågar sig givetvis vem som ska ta ansvar för miljöåtgärder och eventuella miljöskulder på plats om dessa företag går i konkurs…
Det har redan hänt Svärtträskgruvan i Storuman och Blaikengruvan i Sorsele startade 2006 men gruvbolagen Scan Mining och Lappland Goldminers Sorsele AB har gått i konkurs och idag saknas pengar att betala kostnaderna för efterbehandling av det miljöfarliga gruvavfallet. Redan efter ett par år hittade myndigheterna tungmetallhalter runt gruvorna som ingen förutsett och som inte skulle kunna uppstå. Kvar idag finns två övergivna dagbrott som ingen riktigt tar hand om. Med risk för urlakning av tungmetaller till ytvatten och grundvatten.

- Tanken var att saneringspengarna skulle samlas in under lång tid – men fonderna hann aldrig byggas upp före konkursen. Det var olyckliga omständigheter, säger Robert Erixon på länsstyrelsen i Västerbotten.
Idag återfinns en ekonomisk säkerhet på totalt 3,3 miljoner kronor hos länsstyrelsen – medan kostnaderna för att städa upp ligger på mellan 30 och 50 miljoner kronor. Lågt räknat. Kostnader som skattebetalarna i slutändan kanske måste vara med och betala.

Allt är inte guld som glimmar… speciellt inte i gruvträskets nyemmissioner i jakt på snabba klipp och en exploaterad bygd någonstans i Sverige…

Läs mer:
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.436226/gruvbolag-i-konkurs-lamnar-fet-saneringsnota

http://www.wikingmineral.se/

Read Full Post »

Biobaserad ekonomi om kraften i Gröna Näringar

FoU

Igår var jag i Stockholm på temat:
Hur kan forskning och innovation lyfta de gröna näringarna?
Det var Kungliga Skogs- och Lantbruks akademin, LRF samt Stiftelsen för Lantbruksforskning som samlat branschen och intressenter för en mycket inspirerande och angelägen dag.

I min roll som Miljöpartiets partistyrelseledamot med ansvarsområde Gröna Näringar, Energi och Näringsliv är det självklart att delta på den här typen av workshops.

Det var fullsatt i LRFhuset och efter att ha hälsat runt inser jag att jag är ENSAM att representera politiken- vilket är mycket graverande för politiken i tider av köttskattsdebatt, klimathot, försörjningsgrad, energiomställning och behovet av levande bygder …

I mitt stilla sinne funderade jag vart ”alla” Centerpartister höll hus en dag som denna?
Kanske har de inte hämtat sig från kommundagarna och arbetet med partiprogrammet…
Partiprogram blir aldrig bättre än vad politiken levererar – det är en utmaning att inte sälja ut sina hjärtefrågor för att röstoptimera…

Jag hoppas LANDSBYGDEN och de GRÖNA NÄRINGARNA blir en valfråga 2014- det förtjänas att lyftas upp i den nationella församlingen just för att det kommer spela roll hur väl vi kan ställa om till Biobaserad/ förnyelsebar ekonomi som inte har spekulation och luftslott som grund utan just bärs av väl förvaltade mylligajordar…

Konstaterar att ett jordbruksföretag idag i snitt har 4 olika grenar/ verksamheter kopplat till näringsverksamheten. Vi se två sidor av samma mynt dvs stora industrijordbruk med skalfördelar (och risker) och samtidigt en mycket småskalig men exklusiv utveckling med högt förädlingsvärde lokalt. De är i sig inte konkurrenter utan två modeller för lokalt producerade livsmedel, biomassa och tjänster/ service.

Självbilden måste stärkas- Gröna Näringar är väl förvaltat en framgångsfaktor för landet och för utveckling av nya substrat och innovationer som kan föra oss från det fossilbaseradeberoendet…
Forskning och innovation inom Gröna näringar inte minst på livsmedelssidan och för produktutveckling tex för ökat förädlingsvärde på biprodukter behövs.
Imponerande att se hur skogsnäringen verkligen vunnit mark på sitt visionsarbete och lyckats växla upp medel både från näringslivet och forskningsfonder.

Gröna näringar är en strategisk del för livsmedelsförsörjning och energiproducenter som minskar landets sårbarhet i en tid med klimatförändringar och peakoil.. Regionalpolitiskt är gröna näringar ett nav för levandebygder, arbetstillfällen, landskapsvård och för utveckling av förädlingspotential lokalt/ regionalt. Fler ”cross over” träffar där branscher möts och brainstormar på innovationsområdet kan bli en riktig spännande process framöver.

Vi måste också inse att ekosystemstjänster är viktiga, att det även måste finnas en hänsyn om att värna fredade zoner av jord och skog just för att hålla ett långsiktit bevarande för arter och habitat. Ett ohejdat materialuttag fungerar inte…

Läs mer:
http://www.mp.se/politik/mat-och-jordbruk

http://www.formas.se/sv/Finansiering/Utlysningar/Riktad-satsning–En-biobaserad-samhallsekonomi/

http://www.lrf.se/

http://www.lantbruksforskning.se/

http://www.ksla.se/

Read Full Post »

Var finns din ”bykänsla”!?

Hemma!?

Läser om detta med trivselfaktor där man bor om begreppet”bykänsla”- vad är det?

Bykänsla handlar väl i grunden om gemenskap, inte påtvingad men man vet att den finns och det ger en trygghet i den där ”comfort zone” som man tenderar att skapa/ generera kring sin hemmiljö och sina hemkvarter!?

I en tid när det har varit mycket av ” sköt dej själv och skit i andra”- mentalitet känns det fint med lite bejakande av de mjuka värdena i livet som just gemenskap, samarbete och samverkan.
Allt från att låna ett paket kaffe på söndags morgonen till att kunna be grannen hämta kidsen på dagis när man är försenad av en eller annan anledning.

Inte att förväxla av den där destruktiva bevakningstendensen när grannar kastar sig över dej när du kommer hem eller våldgästar för att kolla in vem som besöker dej och din familj...

Men just detta i att veta vem som äger butiken, en tydlig avsändare/ mottagare i dessa tider av spam-mail och stora PR-apparater ger just personliga mötet en livskvalitativ på tillvaron- jag är här och du är med!
Vi validerar allt mer livets innehåll och den egen tid som vi kan unna oss mellan arbetstid och förpliktelser. Allt för många har feta löner men ett fattigt liv. Lokal mat med kvalitet och sjukvård nära med en doktor eller syrra som faktiskt är kvar på Hälsocentralen även nästa vecka värderas högt.

Noterar att Stockholm är den stad i Europa med flest andel singlar, med eller utan barn i olika konstellationer. Allt fler söker tillfällig stimuli i korta ögonblick av gemenskap ( ofta efter krogen) men fortsätter att sakna den mer stabila gemenskapen i sin vardag.

Livstrenden om att hitta innehåll inte yta är ganska talande…

Det handlar om tillit mellan människor grunden i trygga stabila kvarter och sammhällen.

Tänker på David Putnams analys från fattigkvarteren och hur de förändrades när man började samarbete och hälsa på sina grannar. Eller på körsångens betydelse för entreprenörskapet i Norra Italien om att bowla ensam osv osv Kort sagt det finns något sunt i tidens tecken att det är ”Bykänslan” som den urbana människan söker- ensam är inte stark…

Se vetenskpliga artiklar med Putnam / artiklar på temat social ekonomi:
http://scholar.google.se/scholar?q=david+putnam/social+capital&hl=sv&as_sdt=0&as_vis=1&oi=scholart&sa=X&ei=8xcFUbabOMam4gTBrIDoCA&ved=0CCgQgQMwAA

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/familjen-som-hittade-hem-till-byn-i-grondal

Läs även : http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/kollektivet-skapar-bykansla-i-stan

Read Full Post »

Kraft att stanna eller mod att ge sig av ?

Hur ser ungas flyttmönster ut i Kalmar län? Vilka är de som stannar kvar i respektive flyttar från länet? Varför väljer unga att stanna respektive flytta? Vilka kommer tillbaka? Den 24 januari presenteras svaren i en färsk rapport. Som den motvalsare jag är- kvinna som aktivt valde att bo kvar i min hembygd Lofta är detta en riktigt spännande fokusfråga- vad avgör kraften/ modet att stanna eller ge sig av?! Detta med rötter och fötter? Vilka drivkrafter och attityder avgör om folk kommer tillbaka eller inte ?

Under hösten skickades en enkät ut till länets ungdomar i årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet. Drygt 3000 unga har svarat på enkäten. Undersökningen ger bland annat svar på i vilken utsträckning ungdomar väljer att stanna kvar eller flytta från länets kommuner. Media hälsas välkommen till en pressträff där resultatet presenteras. Några av de frågor som tas upp:

• Hur ser ungas flyttmönster ut i Kalmar län?
• Vilka är de som stannar kvar i respektive flyttar från länet?
• Varför väljer unga att stanna respektive flytta?
• Vilka kommer tillbaka?
• Vad betyder faktorer som exempelvis kön och utbildningsval?
• Av vilka skäl kan unga tänka sig att flytta tillbaka?
• Är det möjligt att förändra de ungas flyttmönster? Och, om så, vad kan göras?

Tid: Torsdag den 24 januari kl. 12.00
Plats: Kalmarsalen, Kalmar

På pressträffen medverkar Mats Trondman, professor i kultursociologi, Carolin Andersson, forskningsassistent, Cilla Ilhammar, projektledare för LUPP, Charlotte Gustavsson Alidzanovic, områdesansvarig befolkningsfrågor samt Akko Karlsson och Åke Nilsson, kontaktpolitiker för ungdomsfrågor.

Läs hela pressinbjudan: http://www.rfkl.se/sv/Press/Nyhetslista/Hur-ser-ungas-flyttmonster-ut-i-Kalmar-lan/

Read Full Post »

Vart är vi på väg?!

Just nu pågår Transportforum i Linköping, det var stort öppnande under gårdagen med Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som invigningstalade på Nordens största årliga konferens för transportsektorn som i år firar 30-årsjubiléum.
Se: http://www.vti.se/sv/transportforum/

Det finns viss poäng att detta forum är i Östergötland och Linköping som ligger mitt emellan två trafikansvarsområden nämliogen Öst och Syd- det behövs mer nodande mellan gränsbygder för att våra transportsystem skall fungera – för transporter sker oaktat kommun eller läns och nationsgränser!

https://www.facebook.com/VTITransportforum

Vårt regionförbund sliter med frågan att med 12 kommuner och landstinget uppnå en fossilbränslefri region 2030, där kollektivtrafiken vässat sitt mål att vara fri redan 2020. Till detta krävs länstrafikplanering inom och mellan regioner :http://www.rfkl.se/sv/Verksamheter/Trafik-Infrastruktur/Infraplan/

Och jag har sagt det förr nästan alla transporter börjar och slutar på en liten väg runt om i lands- och stadsbygd- det förpliktigar att vi hittar funktionella system som inte sliter vare sig på människa eller miljö…

Just Östergötland och främst dess länstrafikbolag har en mental resa att göra – de blockar nämligen effektivt det som skulle anses som naturlig ekonomiskfördelning på den gods och pendlingstrafik som sker utmed Stångådals och Tjustbanan. Banor som är 12 kommuners länk till stambanan norr över både för människor och gods inte minst från våra hamnar. Kalmarläns trafik (KLT) tar i dagsläget ett extremt stort ansvar för att dessa banor skall utvecklas även framgent och lägger storsint in 100 mkr på investeringar i Östergötland samt Västerviks kommun har på Tjustbanan tagit kostnader för tågtrafikeringen på ett storsint sätt. Se : http://www.klt.se/

Det är beklämmande att regeringen aviserar borttaget transportstöd för Tjustbanan efter 2014 med
tanke på de klimatåtaganden och den studie som NUTEK redovisade om Västerviks kommuns isolerade arbetsmarknadsregion 30årframgent pga bristen på funktionell infrastruktur.. Hur tänker dom?!

Det blir ju inte bättre när våra grannar Östergötland sabboterar med en transpotrtpolitik via sitt länstrafikbolag som skapar fler murar till sin omvärld!! Se: http://www.ostgotatrafiken.se/
Östgöta tarfiken har numera en VD direktrekryterad från politiken Paul Håkansson- känd antitågprofilerad kille som således har huvudasvaret på trafikplaneringen i Östergötland och servar den politiska styrelsen med underlag…

Nu är landstinget huvudman för länstrafiken och har att ge direktiv om man anser att det inte fyller gemensamma intressen noteras tex att vi har ett framgångsrikt samarbetsavtal inom Hälso och sjukvårdsregionen Kalmarlän- Östergötland- Jönköping det är många miljoners avtalspengar som det samverkas kring. Det vore en självklarhet att man även inom interregionaltrafiken tar sitt drift och resandeansvar.

Det finns bokstavligen många ”andliga” Östgötar i Kalmatr län- men bemötandet för öppnare gränser lyser med sin frånvaro här krävs skärpning för framtiden, näringsliv och folket förutsätter ett komfortresande som är driftsäkrat oavsett vilka VDar eller politiker som sitter framför ratten!!

Ostlänken är en stor investering som är till gangn för oss alla- se då till att vi har möjlighet att nå den på ett lika smidigt sätt som en uppgradering av Tjust och Stångedalsbanan förtjänar!!

http://www.ostgotatrafiken.se/Om-oss/OstgotaTrafikens-styrelse/

http://www.pavag.nu/8/nyheter/artiklar/2013-01-09–infrastrukturministern-oppnade-transportforum.html

Read Full Post »

Bygdernas kraft och politikens makt

Det är inte bara lantbrukarna dessa platssolidariska landsbygdsentreprenörer som är besvikna på Centern, även deras miljövänner som stolt kämpade under kärnkraftsomröstningen 1980 blev gruvligt besvikna på Maud Olofssons totala brist på respekt för sina väljare när hon slängde ut energipolitiken med alliansbadtunnan.. Tommy Hammarström skriver i Expressen om det bistra faktum att;
”Varje år sedan 1983 har i genomsnitt över 1 100 mjölkgårdar klappat igen, och antalet mjölkkor har på trettio år minskat med hälften, från 661 000 djur till 348 000 djur.”

Läs mer:

http://www.expressen.se/ledare/tommy-hammarstrom/centern-har-overgivit-oss-pa-landsbygden/§

Det finns anledning till oro över utvecklingen med Alliansregeringen, när Moderaterna äntligen levererade en revidering av utjämningssystemet så gjorde man det efter att först ha köpt in sig med dyra skattepengar i de välnärda stadsnära (M) kommunvalkretsarna som levt gott på snefördelningen. I Moderatledda Västerviks kommun, som har en för Södra Sverige unikt stor geografi ( största kommunen söder om Dalälven), beslutade man att lägga ned ytterligare 2 landsbygdsskolor innan jul summan avyttrade landsbygdsskolor är nu 8 under Moderaternas tid vid den kommunala makten… Trots det är kommun ekonomin inte i balans… Frånvaron av basservice för boetableringar är inte alltid ett framgångsrecept.. Som landsbygdskommun skall vi med redan högt skattetryck medfinansiera infrastruktur oc geografiska utmaningar för basservice..

”Men i Stockhol myser man : Norman hittade lösningen i form av en miljard statliga skattekronor. Utredningens förändringar ska genomföras, men Täby, Danderyd och åtta andra välmående kommuner kommer att kompenseras rundligt. Rejäla ersättningar till de som redan har det bäst, en formel för moderat politik. Enligt finansmarknadsminister handlar det om ”drivkrafter för tillväxt”.
I verkligheten betyder det att alla, via staten, får betala för att de tio kommuner som har den rikaste befolkningen ska kunna fortsätta att hålla en låg skatt och en generös service till sina välmående medborgare.Och att vi alla dessutom får betala för att undvika dålig stämning i det moderata partiet.
Det borde inte vara rimligt, inte ens för en moderat finansmarknadsminister. ”

Patetisk är det när vi tex i Kalmar län inte ens får infrastrukturmedel värda namnet för att klara den eftersläpning på banunderhåll och elektrifiering som vi så väl behöver – den Stockholms Miljarden skulle ge Kalmar län en fantastisk spinnoff effekt för alla de landsbygdsföretag och människor som faktiskt levererar såväl livsmedel, energi som människor till storstadsregionerna…

Läs :http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ingvarpersson/article15958195.ab

Read Full Post »

På väg i Svensk land och Glesbygd…

Biogasbuss-KLT Kalmar län

Landsbygden är till stora delar beroende av transporter.

Nästan alla transporter i vårt land börjar eller slutar på en liten väg.

Bilen är och kommer att vara landsbygdens primära sätt att nå närmaste affär, skola eller arbetsplats även med en utbyggd kollektivtrafik

Det är en ödesfråga för dem att samhället lyckas bryta beroendet av fossila drivmedel som bensin och diesel. Men i detta ligger också en utmaning att skapa smarta transportstråk med mötesplatser för att ställa bilen eller släpet och resa vidare tillsammans i ett annat fordon eller trafikslag som båt, buss eller tåg.

De flesta råvaror i form av mat,timmer,mineral börjar sin resa med åkerinäringen som ofta är landsbygdsentreprenörer med en stor geografisk arbetyta. I många av dessa företag pågår ett aktivt miljöarbete för att minska bränsleförbrukningen. Vi vill ha lika villkor för åkerinäringen genom att även utländska åkeriföretag skall omfattas av lastbilsskatt när de kör i Sverige.

Plötsligt stigande oljepriser eller sämre tillgång på olja kommer annars att drabba just landsbygden och dess verksamheter allra hårdast.

Detta hot är också landsbygdens möjlighet då de flesta av de nya gröna bränslena kommer tillverkas på landsbygden.

Klimatomställningen ger både trygghet och arbete på landsbygden

 

Kolla även in : 

http://www.rfkl.se/sv/Verksamheter/Miljo/Biogas_nya_substrat_fran_havet/

http://www.sunfleet.com/?gclid=CIac_pGN0rQCFS56cAodkTgAjw

http://www.gronabilister.se/

http://www.akeri.se/sveriges-akeriforetag/om-oss

Read Full Post »

Människor, prylar och juletider…

Det är onekligen spurtvecka inför juluppehållet 2012, sista skälvande dagarna innan det vänder. Jag tänker på 21/12 då det är brytpunkten för den mörka årstiden, efter den dagen går vi mot ljusare tider sakta men säkert.

I söndags samlades ledande Miljöpartister från länets 12 kommuner och det är mycket peppande inför 2013, året före valet 2014. Ett år där vi känner både lust och engagemang hos fler som vill vara med att påverka samhällsbyggandet lokalt, regionalt och nationellt. Kom eller bjud in oss på en samtalsrunda/ fika och berätta vad just du brinner för. Miljöpartiet växer och vi vill se fler på våra listor inför valet 2014

I måndags var det åter ett välbesökt kommunfullmäktige i Västervik. Stort tack för allt engagemang från landsbygdsbygderna som hotats och hotas av skolnedläggningar. Vi har som folkvalda tagit emot mycket samtal och brev från barn och föräldrar i frågan. Vi tror på levande bygder och vi inser att den ofta sista offentliga byggnaden och samlingslokalen i bygder ofta är skolan och barnomsorgen. Vi har en mängd platsbundna företag små och medelstora entreprenörer som är direkt beroende av en närhet till den här typen av offentligservice.

Tyvärr fullföljde den absoluta majoriteten ( Moderater och Socialdemokraterna) att lägga ner F1-6 skolorna i Ukna respektive Odensvi.  Det är nu en utmaning att ställa om kompassen och hoppas att den politiska överenskommelsen att freda barnomsorgen i bygderna står fast.

Miljöpartiet yrkade förra fullmäktige på en ökad skattekrona tillfällig eller fram till 2014 för att säkra upp inom barnomsorg/ skola som har extrema struktursparkarv. Vi är angelägna om att det är en välbehövlig kvalitetsårgärd och arbetsro som vår kommunala skola behöver.

Det är lite frustrerande att höra hur kommunledningen slår sig för bröstet gällande ekonomin, när det är återbäringen på AFA-pengar om 36 miljoner som är den ” enskilt största” återställaren om än tillfälligt för Västerviks kommun ekonomi…

Som folkvald sover man inte gott om nätterna när ekonomin helt enkelt inte går ihop för vår offentliga verksamhet. Som oppositions politiker känner man dessutom en frustration huruvida siffrorna stämmer det är ännu mer olustigt. Vi vet att regeringen håller inne med skatteutjämningen som skulle komma Västerviks kommun till del, idag är det välfärdsgräddan i Danderyd och liknande stadsnära lågskatte kommuner som får miljonbonus av de ojämna fördelningsnycklar som drabbar landsbygdskommuner som vår. Moderata riksdagspolitikern Jörgen Andersson har ”garanterat” att justering skall ske till 1/1-2014, det återstår att se om blockningen från hans kollegor i Stockholm släpper till ett valår, men det vore direkt lämpligt efter 3 statliga utredningar som alla pekat på det orättvisa systemet.

Stockholm med all sin snö problematik besöktes under tisdagen av mängder av region och landstingspolitiker från hela landet. Närvaron ( flera hundra) var SKLs  temadag om ” Den regionala röran och sedan ?” – Mats Sjöstrands statliga utredning om framtida myndighetsorganisering. Han föreslår en halvering av andelen länsstyrelser och ”säten” för de samma. Bland annat pekas på att Kalmar länsstyrelse slås samman med Växjö. En ganska logisk Smålands princip, frågan är om regeringen kommer bejaka handlingskraft för  Sveriges myndighetsorganisering, trafikverk, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skogsvårdsstyrelse  mfl.  Ja det är massor av statlig närvaro som på olika sätt dränerats runt om i landet. Helt klart är att det behövs en modernisering för att bli mer tidsenlig och funktionell.

Noteras att den indelning av Sverige i 7 områden oroar lite , där slår man ihop Skåne, Blekinge , Kronoberg och Kalmar län. Det är ett svar på den blocköverskridande majoritets inriktning i landstinget att bilda en Sydsvensk storregion. Jag hävdar idogt att det inte är en funktionellt och ett utökat Småland med Blekinge och Östergötland vore betydligt mer smakfullt och praktiskt.  I förslaget ingår att regionala utvecklingsfrågor slås samman med landstingen och de indirekt valda regionförbunden upphör helt från 2018. Jag instämmer att direktvalda församlingar är bättre av flera skäl.

I Stockholm är det rally möten med kollegor, diverse näringslivsföreträdare och organisationer samt partiprogramsreviderings arbete och riksdagsgrupp. Ett vist sug efter efterlängtad julledighet och avstängda mobiler börjar infinna sig hos fler än mig. Har stolt saxat mig från julborden i år till fördel släkt och vänner.

Konstaterar med viss empati hur tempot och löneläget i huvudstaden är skyhögt, för att bygga nätverk och relationer i yrkeslivet. Men när man skrapar på ytan så sitter de där med trasiga liv fyllda av prylar de inte har tid att använda och en känsla av tomhet av mening med livet efter alla kvällar på krogen och destruktiva relationer som följer i alkoholens inte helt genomtänkta rus… Människor som skiljer sej men tvingats bo kvar i samma lägenhet/ hus i dessa lågkonjunktur tider på bostadsmarknaden..  Destruktivt , ingen är så ensam som den som är två med fel person…

Det är då jag känner en sån oerhörd värme att sätta mej på tåget hem till Lofta och Västerviks kommun. Prisvärt boende och ett behagligt trivsamt lugn på min bit av jorden. Livskvalitet handlar ju inte om mängden pengar på kistbotten den dag du dör, det handlar om hur du har färdats i livet och levt dina dagar som du minns.

” Förspill är all den tid som inte förflöt med kärlek ” – det går omkring allt för mycket människor som är bittra, hatar sig själva och varandra i den här världen, förslösad livsglädje och energi. Tagga ner och börja leva!

Med detta önskar jag God Jul & Kram på er alla!

PS- kom ihåg det bästa ni kan ge varandra är inte prylar – det är tid!

Läs mer på :
http://kortarearbetstid.nu/

Read Full Post »

Flygande planer – hållbarheten var är den ?

Med den moderatledda, tillika centerstödda alliansregeringen har takten på de klimatpolitiska åtgärderna i Sverige klingat av.

Vi känner  stor oro inför den nya kollektivtrafiklagen!

I dagarna presenterades en rapport från German Watch och Climate Action Network som tydligt visar att Sverige tappar på den internationella klimatrankingen, från plats 10 till 34 under alliansens tid vid makten. Det saknas uppenbarligen både vilja och förmåga att införa och leverera klimatstyrande åtgärder för att minska utsläppen.
Miljöpartiet har under lång tid, utan att få gehör, pekat på åtgärder som skulle vara klimatsmarta och samtidigt generera mervärde i form av nya jobb. Bristen på järnvägstransporter är den senaste i en lång rad indikatorer som sänker Sveriges klimat- och miljöranking. Nedläggning av järnvägtransporter i Sverige hamnar nu på vägarna i stället och orsaken går att direkt härleda till regeringens höjda banavgifter, avreglering av terminaler och ovilja att seriöst satsa på järnvägens underhåll och utbyggnad. Detta drabbar menligt våra företag och medborgares möjligheter att göra klimatsmarta val för sin verksamhet i sin vardag.
Sjöfarten är en viktig del för ett kustlän som vårt, men även här brister engagemanget från regeringen. Krav på minskad svavelhalt i bränslet kommer sannolikt att ställas internationellt 2015. Att vidta åtgärder mot långtradartrafiksutsläpp så att inte kraven på sjöfarten leder till konkurrensnackdelar för sjöfarten vore prioriterat om man vill styra utvecklingen klimatsmart. Att framtidens sjöfart kommer att vilja ha biogasdrivmedel är en tydlig signal – våra hamnar i länet kommer att kunna vara pionjärer för att erbjuda tankning av gas – om gasproducenter finns förstås . Att växla upp samhällsomställningen till 100 procent förnyelsebart med EU-medel och riktade projekt ger samhället och näringslivet vinster utöver kapital. Det handlar om image, profilering och kompetens som vårt län har klara för­- delar av nationellt och internationellt.
Som miljöpartister känner vi stor oro inför den nya kollektivtrafiklagen. Lagen innebär att det står företag fritt att etablera kommersiell kollektivtrafik. är en omvänd ”Robin Hood-politik” där man kan plocka russinen ur kakan och lämna lågtrafikerad landsbygd där hän. Vi vill ta ett aktivt ansvar för kollektivtrafiken med noder av olika trafikslag som samverkar för att företag och människor ska kunna resa klimatsmart med bästa bränsle sett ur produktion och hållbarhet. Miljöpartiet i Kalmar län tar aktivt miljö- och klimatansvar när vi prioriterar kollektivtrafikuppdraget till just väg och järnväg som lagen säger och det miljömål för fossilbränslefri kollektivtrafik i Kalmar län 2020.
Flygplatser kan inte underskottsfinansieras av det kapital som öronmärkts för en fungerande regional infrastruktur för kollektivresande. Det handlar inte om att lägga ner flygplatser utan det handlar om att hushålla klimatsmart med gemensamma medel och det står vi för. Vi hoppas att Johan Persson och hans kompisar i Kalmar inte dras med i det blå och alliansregeringens negativa spiral av kontraproduktiva miljö och klimatåtgärder. Det vore synd på en rödgrön framgångsresa för innovation, hållbar utveckling och entreprenörskap som baserar sig på värderingar om att förorenaren betalar och samhället har ett ansvar att gå före i omställning för människa och miljö.

Akko Karlsson – regionalt språkrör, Västervik

Lisa Wanneby – regionalt språkrör, Oskarshamn

http://www.barometern.se/reagera/debatt/flygande-planer-for-hallbar-framtid(3179940).gm

Read Full Post »