Nära livet i psykos

Tänk att man kan vara så psykotisk att man galopperar fram och ÅR EN HÄST!

År 2009 är det lite lättare att komma tillbaka till livet och sin egen identitet igen. Även om man generat både sig själv och andra i sin omgivning.

För oss, som har eller haft annhöriga, som helt tappat taget om vardagen och glidit  bort in i vansinnets dimmiga värld, är det med känsla av  stor vördnad och tacksamhet till psykvården.

Har förstått att det är ”lättare” att få en positiv upplevelse av intagningen, när anhöriga finns med i bilden som en följeslagare. Annars sker det tvångsingripande med blåljus och tvångsinsatser inte sällan bistått av polis. En händelse som i psykosens stund blir till ännu ett trauma.

För de oinvigda är det ofta en trauma upplevelse , det kan vara chockerande att få en utfrekad okänd människa i trädgården som ”betar gräs” , klätttrar i träd eller sabbar huset…

Frågan kvarstår vad orsakar dessa akuta psykoser ?

Arv – Miljö ?

Svaren är nog lika många som antalet psykoser.

Så läs och förundras – man vet aldrig var, när eller vem som går in i dimman men se till att du har nära och kära i din omgivning som om det vore du som glider bort från dig själv har trygga lotsar som ser till att du får hjälp.

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5982262.ab

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s