Giftet som inte syns…

Faxet från Ryssland som en dag i september 2004 kom till Lars von Dassen på Svenska Strålskyddsmyndigheten var fåordigt och mystiskt.

Hans ryska kontakter hade en vädjan. Kunde han komma till Murmansk och hjälpa dem med en allvarlig sak.

När han anlände var det en allvarlig och konstig stämning runt bordet.

Bit för bit kröp det fram att ryssarna hade ett stort problem med smuggling av nukleärt material…

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6883240.ab

Omfattningen  är troligen inte utredd ännu men det förskräcker att radioaktivt material är ”ute på irrvägar” ..

Detta är bara ännu ett exempel på den nucleära bakgården- sopor som strålsmittar utan att man vet om det…

Mycket återstår fortfarande att göra. Bara på Kolahalvön finns 50-60 platser med radioaktivt avfall som man inte riktigt vet var de är.

– Folk som vaktat där har dött. Register försvunnit. Nu finns det ingen som kan berätta.

Vid en utvärdering som gjordes för tre år sedan fann man att det fanns bra säkerhetssystem för 60-70 procent av det klyvbara material som lagras i Ryssland.

Det betyder att 30-40 procent inte har tillräcklig säkerhet.

Låter det tryggt?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s