Ryggradscentern talar ( bara två tyvärr)

Solveig Ternström (C) med Inger widell & Akko Karlsson under FMKK manifestation mot Kärnkraft/Kärnvapen

 

Här väljer jag att sprida ett brev som DN ”inte har plats för” från Solveig & Eva …

”Därför röstar vi nej till kärnkraften den 17 juni.

Den 17 juni röstar vi nej till regeringens
proposition om kärnkraften. Vi röstar nej för att kärnkraften är en farlig
energikälla: den hotar freden, den hotar miljön och den lämnar ett avfall
efter sig som är så giftigt att det måste gömmas kilometerdjupt ner i det
uppländska urberget och bevakas där under oöverskådlig tid.

Sverige har existerat som ett sammanhållet
rike i, högt räknat, åttahundra år, Nu producerar vi ett radioaktivt avfall
som måste hållas undan allt liv och vaktas i hundratusen år. Det är ett
orimligt uppdrag, vi lastar en oerhörd börda på kommande generationer.
”Vi har inte ärvt jorden från våra förfäder utan har den till låns
från våra barn”
säger ett indianskt ordspråk. Men nu intecknar
vi barnens framtid långt över biosfärens gränser.

Den 17 juni är en ödesdag, riksdagen ska
fatta beslut om att tillåta kärnkraftens utbyggnad med tio nya kärnreaktorer
och därmed undanröja folkomröstningens beslut om avveckling. Det sker utan
stort motstånd. Den starka och upplysta opinion som en gång fanns mot kärnkraften
i Sverige och som drev fram folkomröstningen har försvagats och hamnat
i skuggan.

Farorna förträngs, och inbäddad i försommarens
grönska och förvillad av den kungliga bröllopsyran finns en stor risk att
den 17 juni passerar nästan obemärkt. Men vi kommer att trycka på nejknappen
och demonstrera vårt motstånd så starkt vi kan.

Vi beklagar att vi inte fått bifall till
våra motioner, dels om att avslå regeringens proposition, dels om att kräva
större ansvar av reaktorägarna för att förhindra stöld och spridning av
det kärnvapenmaterial som finns i anslutning till reaktorområdena.

Vi är upprörda över regeringens beslut
att skriva en proposition om kärnkraften i strid med Alliansens vallöfte
och i strid med statsministerns regeringsförklaring: ”Förbudet att
uppföra nya reaktorer kommer att bestå.”

Menade alliansregeringen och statsminister
Reinfeldt inte allvar med vallöftet och regeringsförklaringen den 6 oktober
2006?

Varför bryter regeringen sina löften? Beslutet
har inte diskuterats, vare sig i riksdagsgruppen eller bland partimedlemmarna.
Centern har, som vi känner partiet, tidigare varit ett gräsrotsparti som
värnat om hederlighet och arbetsamhet och om människors självbestämmande.
Och vi undrar vad det var som fick ledningen att så skyndsamt driva fram
ett beslut om just kärnkraften – mot en stark opinion bland medlemmarna?

Kärnkraftens risker med radioaktivt smittade
miljöer och kärnvapenspridning är så allvarliga och långsiktiga att frågan
måste få en seriös, allsidig och blocköverskridande behandling. Att lämna
olösta och rentav olösliga problem till våra barn och barnbarn och deras
efterkommande är ansvarslöst och vittnar inte om någon stor regeringsduglighet.

I propositionen och i riksdagsbehandlingen
har kärnkraften behandlats enbart som en energi- och kostnadsfråga. Den
har inte beretts i försvarsutskottet, trots att den starka kopplingen mellan
kärnkraft och kärnvapen varit känd ända sedan man upptäckte fissionskraften
och utvecklade de atombomber som fälldes över Japan 1945.

Robert Oppenheimer, ”atombombens fader”,
har berättat att när han bevittnade den första provsprängningen i New Mexico
kom han att tänka på en rad ur Bhagavad Gita ”Jag har blivit döden,
världarnas förintare”.
Efter kriget kom han alltmer att verka
mot spridningen av kärnvapen.

Men i Sverige har kärnkraftens intressenter
länge förtigit och förträngt riskerna och den koppling mellan kärnkraft
och kärnvapen som även branschen tog på allvar fram till 1980-talet. I
en parlamentsrapport i Storbritannien 1976, ledd av Sir Brian Flowers,
Royal Commission on Environmental Pollution”, med underrubriken
”Nuclear Power and the Environment” konstaterades att plutonium
från det använda kärnbränslet utgör det största spridningsproblemet. Och
man varnade för såväl plutoniumbriders som kärnvapenspridning genom terroristgrupper
och sönderfallande stater. Nyare rapporter från forskare och experter har
utfärdat samma varningar och även varnat för att utveckla världens ekonomi
till en plutonium- eller MOX-ekonomi, där plutonium blir hårdvalutan. Genom
att plutoniummängden i världen ökat dramatiskt finns det idag material
till många tusentals atombomber i anslutning till världens reaktorförläggningsplatser,
upparbetningsanläggningar och plutoniumfabriker.

Det är därför inte förvånande att de senast
tillkomna kärnvapennationerna Israel, Kina, Indien, Pakistan och Nordkorea
alla har plutoniumbomber, och att brittiska forskare förutser framväxten
av tio till tjugo nya kärnvapenländer under den närmaste femtioårsperioden.

Men det finns också varningar från andra
än forskarna, och vi vill uppmana regeringen att lyssna på dessa och att
tänka om. Varningar har bland annat kommit från president Obama, från internationella
experter och även från EU:s miljökommissionär som vill ha beslut om att
inget kärnavfall får skickas ut från EU-länderna. Vårt eget utbildningsdepartement
har skrivit kontrakt med ett antal tekniska högskolor och universitet om
att de inte skall anta studerande från Iran och Nordkorea till vissa kärntekniska
kurser, och cheferna för de svenska kärnkraftverken har skrivit till Miljödepartementet
och begärt en utredning om att få en särskild beväpnad insatsstyrka som
snabbt är på plats vid hotande sabotage.

På miljö- och strålskadeområdet kommer
nya rapporter från tidigare öststater och som visar att nästan en million
människor har dött som följd av Tjernobyl-katastrofen. Där hävdas det att
den radioaktiva nedsmutsningen från den havererade reaktorn var upp till
hundra gånger större än det radioaktiva nedfallet från de atombomber som
fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Det kommer också oroande rapporter
om ökad leukemi bland barn som bor nära kärnkraftverk.

Förutom kärnkraftens stora risker med avfall,
radioaktiva utsläpp och kärnvapenspridning har den en klar nackdel genom
att den är storskalig och känslig för störningar. De nya gröna energislagen
däremot kan utvecklas i småskaliga system och drivas enkelt i andelsföreningar,
enskilda firmor och små bolag, vilket är i linje med centerpartiets tidigare
politik att slå vakt om människors egenmakt och förmåga att klara sig själva.
Att överge den linjen och i stället öppna vägen för nya stora kärnkraftverk
blir ett stort svek och ett olyckligt val för svenska folket.

Därför säger i nej till kärnkraft torsdagen
den 17 juni.

Eva Selin Lindgren

Professor i fysik, vice ordförande i IKFF, riksdagsledamot C

Solveig Ternström

Skådespelare, företagare, riksdagsledamot (C)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s