Matlådor på väg

 Matlådor på väg , närmare bestämnt 68 mil…

Är det sjukt eller bara ett skämnt kan man undra. Även i fall med försök tilkl lokalupphandlin visar det sig att transporterna ökar i ”matlåde konceptet”.

Matlådorna från jättefabrikerna – näringsfattiga, smaklösa och fulla av tillsatser

Matlådan packas i Sala och serveras upp till en vecka senare på ett äldreboende i Ystad.

Maten är sämre än mycket av det man köper i butik, säger Henrik Ennart.Skillnaden är att storköksmaten saknar innehållsförteckning. Och om 80 procent av köttet vi handlar i mataffären är svenskt är förhållandet det motsatta i storköken, säger de.

Journalisterna Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart har granskat den fabrikstillverkade maten i nya boken ”Döden i grytan”.Matfabriken i Sala är ett talande exempel. Härifrån körs varje vecka matlådor – tillagade, nedkylda och förpackade i ”skyddad atmosfär” – till ett 60-tal kommuner över hela Sverige

Behöver jag säga att MP driver bra mat satsning där råvara och produktion sker nära konsumenten inom offentlig sektor..

www.mp.se

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7599139.ab

2 thoughts on “Matlådor på väg

  1. Denna stordrift av äldreomsorg och mattillverkning är tyvärr ett resultat av, hur vi ser på gamla i Sverige. Jag har personlig erfarenhet av äldreomsorg, både som anställd och närstående, och jag har inga illusioner kvar vad gäller hur vi kan förbättra vården för de gamla. Den fastställs i riktlinjerna till stadsdelsnämnderna och kommunala upphandlingsbolag. Det verkar inte heller ha betydelse, vilket parti som styr. Här i Göteborg har s och mp styrt oavbrutet sedan 1994, i sexton år! Ändå har utvecklingen gått mot mer centralkök och central upphandling.

    Jag skulle kunna skriva romaner om detta. När min mormor blev senil, ville hennes två söner att hon skulle få plats på ett äldreboende. Stadsdelsnämnderna har som regel att ALLTID säga nej, och erbjuder hemtjänst istället. Det kom olika människor varje dag, slängde in en osmaklig matlåda, som mormor skulle värma i mikron.

    Under tiden överklagade sönerna beslutet till Länsrätten, och byråkratin börjar mala. Under tiden ramlar mormor och bryter handleden. Sönerna tillbringar 17 timmar på Sahlgrenska sjukhusets akutmottagning, innan någon vårdpersonal tittar på henne. Det erbjuds varken kaffe eller fika fika, trots att en 86-årig dam med bruten handled sitter i väntrummet.

    Några veckor senare bryter hon höftleden, när hon kl 4 på morgonen beger sig ut till postkontoret för att betala hyran, och ramlar i en buske. Såväl barn och barnbarn (inklusive mig) turades om att hjälpa henne, men vi kunde inte ha dygnetruntbevakning. Biståndsbedömarna i SDN hävdar fortfarande, att mormor är för bra för ett äldreboende och fortsätter med hemtjänst. Man känner sig som anhörig minst sagt maktlös, och detta är ingen engångshändelse! Jag känner till många sådana fall. Politikerna talar vackert, men i slutändan är det penningen som styr.

    En som år efter år reagerat mot behandlingen av de gamla, är stjärnkocken Leif Mannerström, som äger restaurang ”Sjömagasinet” i Majorna. Han har protesterat mot nedläggningar av dagcentraler, och mot den skandalösa maten som serveras till de äldre. En gång varje år lagar han en rejäl husmanskost lunch och bjuder alla gamla i Majorna på den, ur sin egen ficka!

    Jag tror inte, att det är av politisk illvilja, som äldreomsorgen misssköts i Sverige. Felet ligger i systemet; hur vi kulturellt ser på gamlas värde. Det beror på upphandlingsregler, och på att kommunernas skattetillgångar är begränsade. Pengarna ska räcka till mycket, och man måste prioritera; då kommer alltid de gamla och psykiskt sjuka i sista hand. Vi har byggt in institutionstänkandet i våra huvuden. Jag har själv suttit i KF, varit ordförande för en SDN i Göteborg, och vet, att det är mycket svårt, att förändra någonting.

    Se bara på hur man rustat ned psykiatrin i Sverige; men detta är ett annat kapitel.

    Hur det gick för mormor? Jo, hennes handled blev opererad, hon fick t o m en ny höftled! Till slut kom ett beslut från Länsrätten om att hon hade rätt till ett äldreboende. Tänk va mycket pengar man hade sparat, om hon fått det med en gång vi sökte! För att inte tala om allt mänskligt lidande, både för henne och anhöriga.

    När hon väl fick plats, var hon så dålig, att hon avled efter två veckor. Vi hann precis inreda hennes lilla rum med hennes privata tillhörighet. Om maten hon fick där, ska vi inte ens prata om! Jag har smakat på den själv: kall, smaklös utan kryddor, tillverkat i något storkök någonstans i detta avlånga land.

    Den här matdebatten om äldre har pågått år efter år, så länge jag minns. Det prats, men tyvärr händer inget. Måtte jag inte bli gammal! Jag fasar för den dagen!

  2. Tack för din historia- det är bilder somm denna som ger drivkraft att göra om och göra bättre. Synen på mat som en livskvalite i vardagen måste återtas. Och att man måste respekteras ensamma / par som är äldre när orken tar slut att få boende möjligheter.

    Min kommun som är den geografiskt största söder om Dalälven är resandet för hemtjänst dyrt. Attraktiva äldreboende behövs där man även som äldre par kan bo tillsammans de sista åren. Att o kvar hemma med hus/ gård/ trädgård som förfaller o risken för brott mot äldre känns inte värdigt ett välfärdsland 2010 .

    En del intressanta äldre kooperativ har också börjat skapas runt om i landet som motreaktion. De kommunla abostadsbolagen inrättar seniorboende hus mm Så visst rör det sig i rätt riktning men det går långsamt mkt långsamt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s