En grön Jordbrukspolitik

Som vardande trädgårdsnörd och biodlare i ett jordbruksbaserat landskap är det lätt att se kopplingar till jordbruk – mångfald och miljö.

Sårbarheten för Bina om det sprutas kemikalier när bina är ute o drar- de stendör och det har hänt att flera samhällen har strukigt med vid oförsiktig hantering.

Hemmavid har vi bra dialog och bönderna är väluppdaterade var kuporna finns. Det är även så att man via LRF haft kurser om Binas pollinerande insatser och betydelse för ökade skördar framförallt vid rapsodling. Resultatet är att vi i Föreningsbiodlarna får allt fler förfrågningar att sätta ut kupor på rapsfält. Glada bönder glada biodlare och båda får ökad skörd raps och honung!

Läs mer på : http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/2/1/

En av de sorligaste synerna jag vet är när man ser förgiftning på dikesgrödor – ofta hundkex som krullar ihop sig och växer i missbildad spiralform när de fått en skadlig dos från åkern brevid… Klart man undrar vad som är kvar i maten vi äter… En andra tragisk syn är när fält ligger för fäfot halva säsongen och sedan besprutas med ” rävgift” så fältet gulnar på några timmar varefter hela åkern plöjs ner  och besås med nya grödor… Klart att det blir kemikalierester både i jord, vattendrag och grödor.

Själv jobbade jag på en ekologisk gård på Öland ( Solberga Gård) http://www.solbergagard.se/ när dessa etablerade sig. Vi slet hårt den första sommaren för att på ren mekanisk väg utrota kvickroten från åkrarna. Numera är det en mönstergård av ekologisk bördig mark. I växtföljden som är 6-årig ingår även grisar. Grisar som effektivt rensar bort minsta rottråd av envetet ogräs när de bökar runt i sina utehägn. Att de utgör en publikfriande inslag förstår ni säkert- glada grisar med kultingar är en sevärdhet.

Det är upprörande att SLU ( Svenska Lantbruks Universitetet ) väljer att radera sin ekologiska forskning dels CUL  som inte själva får forska : http://www.cul.slu.se/ samt senaste nedläggning vid årsskiftet av Torslunda på Öland :http://www.ltj.slu.se/torslunda/index.html

Jordbruket måste bli mer småskaligt, ekologiskt och långsiktigt hållbart. Dagens industriella jordbruk är högt specialiserat med en koncentrerad djurhållning och ett beroende av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel

Ett ekologiskt jordbruk har en god hushållning med växtnäringsämnen och prioriterar markens långsiktiga produktionsförmåga. För att åstadkomma ett effektivare tillvaratagande behöver avloppssystemen kretsloppsanpassas.

Vi vill ha höga avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det gör inte det sämre för svenska jordbruk, då pengar kommer att återföras till jordbruket i form av riktade miljöersättningar.

Vi vill ta bort momsen på ekologisk mat. Att förenkla offentlig upphandling av ekologisk mat är viktigt. Jordbruket ska bevara ekosystemet, det ska vara lika naturligt för en lantbrukare att ”producera” biologisk mångfald på ängsmarker som att producera mat. Vi vill ha en regionalt baserad livsmedelsproduktion, med möjlighet att handla upp lokalt på enhetsnivå.

På landsbygden är lantbruket ofta avgörande för en levande landsbygd. Närmandet mellan stad och land med exempelvis närproducerad mat innebär ökar kunskapen om och förståelsen för lantbrukets villkor. Samma djurskyddskrav ska ställas på importerade produkter från djur som produkter tillverkade i Sverige.

Vi vill främja lantbruket med förenklingar av regler, investerings- och utbildningsstöd, satsningar på mobila slakterier samt arbeta för att minimera antalet djurtransporter för slakt.

Många är de lantbruk som under den ”vita piskan” varit i tjänst årets alla dagar för att mjölka samtidigt tyngts av stora investeringar och dito banklån. Trots utvecklingen av sjunkande mjölkpriser men ökad produktion då varje ko levererar mer mjölk / enhet. Se en talande tabell om jordbrukets utveckling :

Jordbruksföretagens storlek och produktivitet

1951 1971 2005

Antal jordbruksföretag > 2 ha 282 000 150 000 75 000

Åker ha per gård i medeltal 13 20 36

Produktion av höstvete i ton/ha 2,4 4,5 6,3

Antal gårdar med mjölkkor 96 000 8 000

Antal kor per gård i medeltal 8 48

Antal kg mjölk per ko och år 2 700 5 200 9 000

Andel av befolkningen sysselsatta i jordbruket 20% 8% 1,3%

Siffrorna talar sitt tydliga språk färre gårdar har blivit  allt större brukarenheter där färre människor jobbar.

Med hjälp av avel, foder ger varje djur mer mjölk och varje ha åker ger högre avkastning pga kemikalieanvändning.

Ta nu med i beräkningen att efter ett antal intensivodlade år brukar produktionen minska pga ”jordsvält” mikroämnen, organismer och humushalt är helt enkelt för låg för att orka ge växter och grödor nödvändiga ”byggstenar”. Detta resulterar i att man överger, skogsplanterar eller tar ännu högre konstgödsel givor där kvaliten ( näringsinnehåll) på grödan kraftigt minskar…

När man nu växlar om till ekologisk odling tar det ca 3 -6 år att få en ”svulten” jord att komma igång i produktivitet igen. Testar just nu en intressant metod med träkolsgödsling- metoden kommer från Indianernas terrassodlingar i Sydamerika. ” De Svarta jordarna” växer ännu trots att man inte odlat på något tusende år- nyckel är kolets långsamma nedbrytning tillika buffrande effekt av vatten, näringsämne  och mikroorganismer.

Min indianmajs från Acoma – Sky Citty frodas gott i den provgödslade ytan med träkolstubb!

Läs artikel i DN :http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jorden-kan-radda-klimatet-1.798891

Jag hoppas ni fått en inblick i möjligheterna med ett grönt jordbruk  med så stor potential i verksamheter som energiomställning, Biogasmackar, Ekoturism , Kulturarv osv
 
 
 
 
 
 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s