Oxveckor och solsken

Oxveckor …

Oxveckorna kallade man i det gamla bondesamhället den arbetsperiod som vidtar efter en längre ledighet, t.ex. jul, och när det är långt till nästa ledighet. Det var typiskt tiden efter julledigheten. Det var en tid då man fick slita som en oxe…

Men glädjen är stor över att ljuset naggar nästan en halvtimme i veckan nu, det börjar klia i trädgårdsfingrarna och frökatalogerna duggar tätt. En trädgård roar således även på vinterhalvåret.  Annars så är det mest politiska handlingar som man får bita tag i och mycket handlingar blir det .

Jag har  klarat av mitt första pass i Miljö och Byggnadsnämnden. Man är då så kallat ”folkvald myndighetsperson”.

Det blev även guidad tur i det nya kommunhuset  fd. Tingshuset ett arbetsmiljölyft må jag säga !

Väl på mötet konstaterades ganska snabbt att vi inte har implementerat våra politiska planer i M&Bs verksamhet  så som vardande Ekokommun och med diverse fin fina planer för miljö och energi till exempel.   Blev både protokollsnotering och en reservation på första mötet.  Vindbruksplan saknas och ett märkligt trixande gör att vi har fått länstyrelsens besked om vindkrafts etablering på ett klart olämpligt område trots förordande av Miljö och byggnadsnämnden. Piiinsamt var också att Kommunfullmäktiges ordförande ( Conny Tyberg C) på ett märkligt sätt tystade alla oss som markerade  placeringsvalen,  vid KF yttrandet förra året.

Mängden inläsningsmaterial var digert men intressant och vi verkar vara ett trevligt gäng i nämnden. Maraton blev det med attbgå från kommunmöte till medlemsmöte med lokala miljöpartister. Där blev det vargpolitik, vindkraft igen och diverse inspel för verksamhetsåret.

Vår (MP) Anna är nu närmare förlossning än tidigare och det är verkligen kick i bena på den lilla parvel, rena rama revbens spelandet till en frustrerad moders konstaterande. Det är vid sådana stunder jag  känner mig så  lätt som fågel och ler ” bin ther done that” absolut nöjd!

Mitt hus har fått klassning ” helt unikt” i veckan och det är det ju på flera sätt : Anno 1860-tal med uppgradering 1982 i ekomordernt snitt med mulltoa, vattenburen värme och samtliga eldstäder i gott skick. Men som jag sa detta är det lilla, du skulle se trädgården runt midsommar det är juvelen av grönska  och blomdoft.

Allt snack om trädgård fick mej att följa upp POM- folket = http://www.pom.info/

Programmet för odlad mångfald och rosuppropet var ju här i förfjol med gott resultat- samlare som man är-.

Ros nestorn själv ( Lars- Åke Gustavsson )  berättade att han just fått in 395 DNA prover på insamlade rosor- en guldgruva.  Det finns att forska på , ca 1200 rosor har man tagit skott av runt om i Sverige, inte minst här i från Tjustbygden. Var av några från min trädgård.

Damascena rosor tex: Modern DNA-teknik har visat att den ursprungliga Rosa x damascena är en korsningsprodukt där tre olika arter ingår: Rosa gallica, R, moschata och R. feldtschenkoana – ett mycket tidigt korsningsarbete som troligen gjordes i Persien eller Kina. Damascenerrosor har under lång tid odlats för framställning av rosenolja.

Som för flera av de klassiska rosgrupperna kulminerar antal sorter under 1800-talet. Då fanns ca 300 damascenerrosor på marknaden. Bland de sorter som är spridda i Sverige är utan konkurrens ’Blush Damask’ den mest förekommande. I POM-inventeringen kan den räknas till de sex mest frekventa rosorna över huvud taget. Lokalt har ’Blush Damask’ fått särskilt stor spridning. Bl.a. i Vadstenatrakten där den kallas för just ”Vadstenarosen”.  

Sortens ursprung är okänt, men man vet att den varit i kultur sedan åtminstone 1759.
Växtsättet är karaktäristiskt med bågböjda grenar och rikligt med rotskott. På skotten finns taggar av olika form och storlek. Bladen är gröna till mörkgröna. Blommorna är medelstora, tätt fyllda och lilarosa till mörkt lilarosa med mörkare mitt. Fullt utslagna blommor ”välver” och får ett rundat utseende. Doften är som sig bör på en damascenerros stark och fin. ’Blush Damask’ är en skuggtålig, anspråkslös, lättodlad och förhållandevis frisk ros. 

Mycket nörderi läsande om energi och radioaktivitet har det blivit på förekommen orsak. Vi har en nationell Kärnkraftsövning i länet inom en snar framtid.

Kort kan man sammanfatt dagens litteratur med att Cesium 137 existerade i princip inte före atomvapensprängningarna på 40 talet. De är en såkallad artificiell restprodukt som nu finns överallt i olika mängder.  Jag imponeras av Finlands webbsida om radioaktivitet: www.stu.fi som dagligen mäter på 255 stationer över hela landet.  Bra fakta sida !

Det struligast är att försöka reda ut alla måtten som man har inom detta fält av radioaktivitetsmått :  Bq , Sivert och tidigare Curie och ett konstigt GY/ v mått som tydligen användes för den kosmiska instrålningen tidigare.

1 Bq = ett sönderfall / sekund

En vuxen människa har ca 5000 Bq i kroppen ( Kalium 40)

1/4 – del av vår stråldos får vi från bakgrundsstrålning från utemiljön, i vår innemiljö strålar det ofta mer pga elektronik, byggmaterial och luftcirkulation etc

Man säger att 8 sivert / korttids exponering är dödlig dos  med omfattande celldöd

Man har principen att skyddsåtgärder skall vidtas på nivåer om 100 mSv/ h i Finlad låg man på nivåer om 86-87 mSv / h efter Tjernobyl

Självklart blir frågan om cancerstudie över tid före och efter Tjernobyl och raklatoranläggningar intressant ur en folkhälsostudie.

Förväntar mej svar från SKB  inom kort…

Man kopplar strålning  och cancer pga skador i cellernas arvsanlag DNA som ger mutationer som med tiden kan utvecklas till cancer.

Man talar om Lekumi förlopp = 2 år

Övriga cancer former tar ca 10 år och mer att utveckla.

Strålningen i Europa peakade i direkt anslutning till Tjernobyl olyckan

4 thoughts on “Oxveckor och solsken

  1. Hej Akko! Nu har jag precis mailat dig med länk till Socialstyrelsens cancerdatabas. Där kan du själv se hur cancerutvecklingen för Sveriga och de mest ”drabbade” länen har utvecklats de senaste 40 åren.

    Sköldkörtelcancer och de olika formerna av leukemi visar inga som helst ”peaks” efter Tjernobyl i något av länen… inte heller någon ökande trend efter 1970 i Sverige efter kärnkraftens införande.

    Kollar man på det som var väldigt uppmärksammat – påståendet om att kärnkraft ger barn leukemi – så kan du exempelvis göra en sökning på antalet nya leukemi-fall för åldersgruppen 0-4 år i Kalmar Län. Jag får en graf som säger att det vanliga är 1 eller 3 nya fall per år… ibland noll… ibland 4, ett enstaka år (1999) 5 nya fall. Det är så få fall att det skulle vara helt omöjligt att ens gissa sig till vad orsaken är. Och någon trendökning efter 1971 då Oskarshamnsverket startades går inte att se.

    Att då i det läget knorra över att SKB eller SSM eller någon annan för att de inte drar igång en undersökning är tämligen barnsligt därför att redan vid en ytlig granskning av datan som finns ser man att…

    * fallen är ytterligt få
    * de årliga variationerna är mycket stora
    * trendökningar inom de aktuella cancertyperna finns inte
    * orsak-verkan samband till kärnkraft skulle ändå vara omöjligt att upptäcka eftersom datamängderna är så små, och så många andra faktorer förutom kärnkraft – speciellt arv, andra cancerogener och ren slump – påverkar utfallet.

    När vi då dessutom vet att den ökade dosen som kärnkraften bidrar med är mycket liten i förhållande till den strålning vi redan lever med så är det lika fånigt att börja misstänkliggöra kärnkraften för cancer som det skulle vara att misstänkliggöra duschande för drunkningsolyckor.

  2. Vad sedan gäller mätetal… kortversionen:

    Bequerel: Söderfall per sekund. Hur många atomer per sekund faller itu?

    Curie: mäter samma sak som Bq… sönderfall per sekund. 1 Curie = 37 miljarder sönderfall per sekund. Curie är en gammal enhet som inte längre skall användas…. Bq är SI-enheten.

    En atom som faller sönder skickar ut strålning. Men det i sig säger inte så mycket eftersom strålning påverkar olika påeroende på:

    * typ av strålning, vilket säger hur djupt den kan tränga
    * hur mycket energi som sönderfallet resulterade i. Energin bärs iväg av just strålningen och är det faktiskt påverkar… mer energi = mer påverkan
    * hur du utsätts för den

    Alfastrålning exempelvis är helt ofarligt om den komer utifrån kroppen för den stoppas redan av det yttersta lagret hud som redan är dött och som ändå byts för ofta för att några genskador skulle kunan utvecklas till något farligt. Andas du in alfastrålande partiklar däremot då strålar det direkt mot den känsliga lungvävnaden… och alfastrålning är dessutom energirik vilket ger mycket större påverkan.

    Så för att få ett bättre mått på det som är viktigt – dosen absorberad strålning – använder man enheten Sievert, Sv.

    Röntgens, eller snanare Röntegen Equivalent Man (rem) är ett äldre mått på samma sak. 1 Sv = 100 rem. Sv är SI-enheten, rem skall inte används.

  3. Tack för länken ska nörda in på den senare😉

    Ja måtten är ett gissel

    Ofta mäter vi ju strålningsvärden i tex mat 300. 1500 Bq/kg beroende på livsmedels slag.

    Frågan är dp nyckel i påverkan i sivers räknat ?

  4. Man har principen att skyddsåtgärder skall vidtas på nivåer om 100 mSv/ h i Finlad låg man på nivåer om 86-87 mSv / h efter Tjernobyl

    Menar du milli-Sievert eller mikro-Sievert per timme?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s