Landskap i förändring

DSC_0548

Rädda tallskogen, stoppa landskapsförändringen!

Just nu pågår den största landskapsförändringen i manna minne, utan att någon reflekterar. Det är länets karaktärsskogar av tall, med markbädd av lingon och blåbärsris, som just nu i en rasande takt huggs ner och ersätts med artfattig granplantage.
Grundproblemet: det sätts för mycket gran där det egentligen borde sättas tall
Konsekvenserna kan vi redan ana ur ett ekosystemsperspektiv här i Kalmar län. Den faktiska förlusten av tallskog är nu 11% per år, med förödande konsekvenser för flera arter. Den årliga arealförlusten, blir om det fortsätter i samma takt, ca 80 000ha av länets produktiva skogsmark, om ca 700 000ha. Påverkan slår även på industri och näringsliv som behöver tall och löv i sin produktion.

Orsak till problemet: jakt- och skogsbruket är obalanserat
Jakt- och skogsbruksintresset måste göra gemensam sak. En sund viltstam i balans med skogens ekosystem måste till. För orsaken är högt betestryck från klövvilt, både älg och rådjur som betar på tallen och driver markägarna till att plantera gran. Om fler istället vågade satsa på tall, desto mindre blir trycket på varje plantering och därmed skulle vi återfå sunda slaktvikter på älg. (Idag skjuter vår jägarkår kalvar med ”kriminell slaktvikt” om 42kg, normal slaktvikt borde vara 80kg. Senaste älg inventeringen visar att 44% av den tallskogsmarken, har ställts om till annat trädslag. Ett skogsbruk som bejakar tallskog och inslag löv ger en rikare skog både för naturintresset som för jakt- och skogsbruket.

Balans på viltet och en skog som anpassad för vårt landskap = mera tall helt enkelt!
Värna landskapsbilden, viltet och mångfalden, se allvaret och gör gemensam sak regionalt. Detta är min uppmaning till LRF, Jägarförbundet, Skogsbolagen och Naturskyddsorganisationer som kan göra skillnad och vända utvecklingen. Denna insikt ger jag nu till regionförbundets arbetsutskott och Landshövdingen för beaktande. Till vår hjälp har vi skogsstyrelsens faktaunderlag, dags att göra om och göra rätt.

Akko Karlsson (MP)
Vice ordförande i Regionförbundet med ansvar miljö
Partistyrelseledamot med ansvar Gröna Näringar jakt och viltvård

Även i Barometern och VT

http://www.barometern.se/debatt/radda-tallskogen/
http://www.vt.se/opinion/stoppa-landskapsforandringen-8147518.aspx

Annonser

Så ett frö…

Ny EU-lag kriminaliserar all odling med eget utsäde!!!

Det finns dagar då man verk,ligen ifrågasätter om myndigheterna och människorna bakom dem är vid sina fulla sinnens bruk.. Marknadskrafter och påtryckningar för kommersialisering av kulturarv och krast för mat och egenförsörjning har åter punktmarkerat förökning av eget utsäde, rötter, knölar och sticklingar.
Att det skulle innebära kraftig utarmning av den biologiska mångfalden är uppenbart.

Monsanto och de stora GMO-företagens lobbyister har lyckats sälja in förslag till en ny EU-lag, som, avser att kriminalisera all odling med eget utsäde, rötter, knölar, fröer, sticklingar eller delande av plantor. Patenter, registreraingar och stålar är drivande argument i processen.
Läs mer på jordbruksverkets hemsida.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/utsadeochsorter.4.373db8e013d4008b3a18000410.html
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/utsadeochsorter/registreringavfruktvaxter.4.6a9d66ed13894dfca8f80001218.html

Lagtexten omfattar alla växter och all odling, såväl professionella bönder, småbrukare, hobbyodlare och privatpersoner. Ja du läser rätt, glöm perlargoniersticklingen från mormor, tagetsfröna fröna från grannen osv

På samma sätt som när EU för några år sedan kom med den avskydda Frölagen som försvarades av jordbruksminister Eskil Erlandsson kan vi troligen inte räkna med något stöd från regeringen heller i den här frågan. Frölagen gjorde det omöjligt för de små fröfirmorna att ha råd att hålla äldre, för klimatet anpassade, frösorter. Och de stora har inget intresse att bevara vårt omistligt odlararv.

Frölagen kompletteras med ett EU-omfattande förbud mot odling och uppdrivning av växter med allt annat än centralt registrerat utsäde. Detta förbud innefattar också skogsbruket, och som lagtexten är skriven blir man också kriminell om en planta, träd eller växt förökar sig själv naturligt.

Parallellt med att lagen arbetas fram planeras också för en ny EU-myndighet som ska tillse att lagens implementeras (som det heter på byråkratspråk) av medlemsländerna.

Här gäller det att stå upp för förnut och kulturarvsrätten, att utarma och lägga en död hand på själva livet är
vansinne utöver all sans och vett..

Vargar på fullmäktige

Västervik

Västervik

I dag kör vi Ungdomsfullmäktige i Västerviks kommun – det är 11e gången vi kombinerar detta med skolorna.
Det är super kul inte minst de samtal vid rundabord som görs mellan politiker och elever, det berikar inte minst för de politiker som inte har ungdomar själva i sin närhet.

Kolla gärna webbsändningen av KF på : http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=8520

Inte helt förvånande är det frågor om effekter av skolbesparingar, skolmaten och kollektivtrafiken som kommer upp på agendan.

Jag är särskilt glad att ett par tjejer på Åbyskolan tagit initiativ till att även skriva ett medborgarförslag till Fullmäktige. Just att delta påriktigt i samhällsbyggandet är en viktig del av demokratin. Just denna rör deras arbetsmiljö nämligen skolans toaletter och behovet att hålla dem fräscha- angeläget helt klart. Tänker på hela Åbyskolan som ju behöver en total make over- det är en energislukande tämligen nedgången ”barackmodell” byggd för att hålla ca 10-15 år… det var i början på 1970 talet by the way…

Tänker på en del politiker som trodde att KF skulle bli nertyngda av medborgarförslag när demokratiberedningen föreslog denna utökade form av medborgardeltagande i kommunpolitiken…

Varg!
Kanske kan unga uppleva oss som vargar som fullkomligt kastar oss över unga som så väl behövs i politiken, många av er är påväg vidare ut i landet och världen för vidare studier, många kommer att stanna kvar och vara en stor del av vår framtid- känn er inte avskräckta av detta intresse utan stärkta av att ni är betydelsefulla !!

Varg 2- ett medborgarförslag yrkar på att Västerviks kommun skall utse sig till ” Varg fri kommun”- jag delar inte den uppfattningen. Och funderar på arter som kommer och går oftast pga människans etableringar, miljöstörningar eller iver att optimera sin egennytta… Ofta vill vi att rovdjur kan väl va någon annan stans långt borta så inte just jag störs eller ??

Tänk nu vad som hänt med dessa Vildsvin som likt råttor förökat sig i våra bygder… Det är bara varg som rovdjur rår på att slå ett Vildsvin. Även om en ilsken galt även är otäck för en hungrig varg..

Mer om rovdjurspolitik:
http://www.regeringen.se/sb/d/10364

Det som inte synes …

Kärnkraften

Kärnkraften

Det har just passerat ännu en årsdag för en av världens katastrofala Kärnkraftsolyckor.. Ännu en orsak att sträva efter 100% förnyelsebart.. Tänker förstås på Japan och Fukhusimaolyckorna i samband med Tsunamin.
Det som för några veckor var i all medias focus är nu en vardag av av fortsatt sanering och iordningsställande..
Det är ett tragiskt öde när arealer, människor och miljö för överskådligt lång tid nu tvingas bort från radioaktiv smittad mark och vatten. Just det faktum att mängder av kylvatten fick strömma fritt ut i havet under den akuta räddningsinsatsen för att förhindra fler härdsmältor i området

Strålningsnivåerna sjunker generellt. Men nyligen fångades en fisk med 510 000 becquerel cesium per kilo. Gränsvärdet är 100 becquerel. Tokyo Electric ska sätta ut nät för att stänga in sådan fisk… Hur ser den globala märkningen av Bq i marina livsmedel och vore det inte på plats att starta den typen av märkning, vatten känner inga gränser och är tyvärr en bra transportör av radioaktiva isotoper anrikas i fisk både innanför och utanför eventuella nät…

Läs mer om skandalerna kring saneringsarbetet i Ny teknik :
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article3655699.ece

Mineralstrategi

kiruna 071

I dag refererar jag rakt av på ett angeläget tema om miljölagar och mineralstrategin:

Sverige behöver en långsiktig mineralstrategi

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Vi vill också utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige, skriver sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen och jag skickar en tacksamhetens tanke till Elisabeth Wanneby & Sofia Botorp som under åratal engagerat sig för natur och kulturvärden som hotas av gruvdrift och annat inte minst med Ojnareskogen som ”case”….

Här kommer den engagerade artikel:

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet.

Sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen
Regeringen kommer inom kort att presentera en mineralstrategi för att möta den ökade globala efterfrågan på mineraler.

Vi har inte sett strategin och vet inte vad den innehåller. Det är synd. En strategi som stakar ut framtidens riktning för såväl en stor del av svensk industri som nyttjandet av naturresurser, borde förankras parlamentariskt. Regeringen borde bjuda in till samtal om en blocköverskridande överenskommelse som bereder mark för livskraftig industri och långsiktigt hållbart resursutnyttjande – en överenskommelse som håller längre än mandatperioden.

Aldrig har intresset för att prospektera efter och bryta malm och andra naturresurser i Sverige varit så stort som i dag. 1980-talets gruvdöd har ersatts av en slags Klondykestämning. Med ett ökat exploateringstryck ökar också konflikten mellan olika intressen. Det blev inte minst tydligt i somras då det hettade till kring Nordkalks planerade kalkbrytning på Gotland och om de långt gångna planerna på en ny nickelgruva utanför Tärnaby.

I en mineralstrategi måste svåra avvägningar göras. Vi är rädda att regeringen tänker för snävt och för kortsiktigt. Det kan kännas tråkigt när entusiasmen är på topp och marknadspriserna skenar att tänka på skyddet av den biologiska mångfalden och rent vatten men det är absolut nödvändigt för att även kommande generationer ska ha en framtid.

En ohämmad exploatering av våra naturresurser hotar framväxten av nya långsiktigt hållbara arbetstillfällen inom exempelvis turismbranschen som är beroende av oförstörda fjäll, skogar och rena vatten som hotas. Vi måste också vara tydliga med att en växande gruvnäring inte får hota den samiska kulturen och rennäringen

Om vi ska kunna fortsätta vara ett land som framgångsrikt använder våra naturtillgångar för att skapa både ekonomiskt välstånd och livskvalitet så krävs ett regelverk som får oss att tänka mer långsiktigt. Den enda kraft som kan fastställa ett sådant regelverk är politiken.

Behovet av långsiktiga och tydliga spelregler är centralt inom all näringsverksamhet. Det gäller i synnerhet utvinning av naturresurser, men också för samhället i stort. Företag som vill prospektera efter naturresurser måste veta vad som gäller för att kunna få ihop sina kalkyler. Förutsägbarheten är lika viktigt för det omgivande samhället, kommuner, boende och företag.

Intresset för utvinning av naturresurser, mineraler, gas- och olja, i Sverige har drivits fram av prisökningen på råvaror till följd av den enorma tillväxten i Kina och andra länder. Knapphet har lett till konkurrens om råvarorna.

För att svensk industri långsiktigt ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen krävs att vi stimulerar framväxten av nya lösningar inom resurssnål produktion, ökad förädling, smarta material, och blir bättre på att ta vara på det som redan grävts upp.

Det kan till exempel handla ta vara på värdefulla mineraler som idag inte tillvaratas utan hamnar på varphögen vid utvinningen, så kallad ”waste mining” och genom att utveckla ”urban mining” – utvinning av de stora mängder metaller som ligger nergrävda under våra städer i form av gamla kablar och ledningar.

Vi måste bli bättre på att återvinna. För gruvbolaget Boliden har gamla kretskort från våra slängda mobiler och datorer har blivit en lönsam råvara. Vid smältverket i Rönnskär utanför Skellefteå utvinner man guld, silver och koppar ur elektronikskrot. Idag kommer cirka två tredjedelar av de 12-15 ton guld som produceras på Rönnskärsverket från elektronik.

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet. Vinsterna från gruvdriften måste vara med och betala för de skador som kan uppkomma. Miljöpartiet anser att en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning bör göras innan en gruva får öppnas. I en sådan vägs de samhälleliga vinsterna, såsom nya jobb och skatteintäkter, mot kostnaderna i form av exempelvis ny infrastruktur, förstörda naturvärden, samt återställningskostnader.

I Sverige tas det ut en så kallad mineralersättning för de mineral som bryts (dock ej vid kalkstensbrytning). Endast 0,05 procent av det beräknade värdet som utvinns går till samhället. Vi tycker att en större del av de naturresurser vi utvinner i Sverige ska komma samhället till del. Vi vill därför utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige.

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Strategin behöver balansera gruvnäringens och gas- och oljeindustrins intressen mot andra intressen. Rätt balanserad kan en sådan strategi både gynna framväxten av nya jobb inom utvinningsindustrin och andra branscher samtidigt som den skyddar den enorma rikedom av växt- och djurliv som gör Sverige till ett fantastiskt land att leva i.

LISA WANNEBY

språkrör, Miljöpartiet i Kalmar län

MATS DAHLBERG

ordförande, Miljöpartiet Norrbotten

ISABEL ENSTRÖM

regionordförande, Miljöpartiet Gotland

GUSTAV FRIDOLIN

språkrör, Miljöpartiet

JONAS ERIKSSON

riksdagsledamot och vice ordförande Näringsutskottet, Miljöpartiet

LOTTA HEDSTRÖM

kommunfullmäktigeledamot, Miljöpartiet i Tomelilla

PETTER FORKSTAM

regionordförande, Miljöpartiet Skåne

Läs mer: http://www.regeringen.se/sb/d/17076/a/209657
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-behover-en-langsiktig-mineralstrategi_7912018.svd
http://news.silobreaker.se/samer-kritiska-till-mineralstrategin-5_2266626458476609716

Topp tre i Miljöarbete – Landstinget i Kalmar län

Landstingens miljöarb

Ända sedan Miljöpartiet klev in i Landstingspolitiken igen efter valet 2006 i Kalmar län var det självklart att Miljöarbetet behövde komma upp på den politiska dagordningen. Inte som sär intresse utan som en naturlig del i verksamheten och därmed som en självklar checkpoint för upphandling och drift.

Feedback för vårt arbete kom med vår topp tre placering på miljöarbete i landstings Sverige ( 21 landsting totalt). Med 24,5 poäng av 36 möjliga belade Stockholms läns landsting förstaplatsen, tätt följd av Landstinget i Värmland med 24 poäng. Trea kom Landstinget i Kalmar län med 22,3 poäng.

Det är tidningen Miljöaktuellt som genomfört granskningen:
Miljöaktuellt har under en rad år granskat Sveriges 290 kommuner. Rankningen Sveriges Miljöbästa kommun är väletablerad och har påverkat många kommuners miljöarbete. Nu riktar vi för första gången ljuset mot landstingen och regionerna.

Sveriges 21 landsting och regioner är med en kvarts miljon anställda en av landets största arbetsgivare. De är ansvariga för sjukvården och för kollektivtrafiken och upphandlar varje år produkter för mångmiljardbelopp.
Landstingen har därför en stor möjlighet att driva svenskt miljöarbete framåt, men den potentialen belyses sällan i medier eller rikspolitiken. Vi vill uppmärksamma hur landstingen arbetar med hållbarhet i dag, vad de kan bli bättre på, vad de kan lära av varandra samt vilken roll de kan spela i arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

Se listan här:
http://www.landstingsranking.se/

100% förnyelsebar el var en del, ny upphandling gjorde oss av med fossila och nukleära energitillskott.
Just nu pågår upphandling av vindsnurror i egen regi…
400kvm solceller finns på Länssjukhuset i Kalmar.
Ombyggnationer för 1.3 miljarder med energiklass A som standard har gett oss mer lokalyta på totalen men mindre energiförbrukning per kvadratmeter.
Webbmöten har gått från ca 800 tim till över 3000 timmar med många reskilometer och sparade arbetstimmar som resultat.

http://miljoaktuellt.idg.se/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/stockholms-lans-landsting-landets-miljovanligaste?fb_action_ids=10151342272598387&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Köp och släng mentaliteten

pettson-o-findus-i-tradgrden_103347819
Kollade in siffrorna för avfallsbergen runt om i Europa, konstaterar att Sverige hetskonsumerar sopor…

Under 2010 producerades totalt 117,6 miljoner ton avfall i Sverige, varav gruvavfallet står för den största delen – 89 miljoner ton. Det påvisar dels att det är en ”gruvnation” och ett ökat tryck på mineral och rara jordarts metaller globalt. Hörde att Svensk gruvidustri peakat över 1970talets stora mineraluttag…

Nåväl av de resterande 28,6 ton återvinns endast 43 procent.
Hushållsavfall är ett av de enskilt största avfallsslagen. Vilket direkt får mej att reflektera över min egen konsumtion och hantering av bättre begagnat… Jo jag är en sån där ”Pettsson samlare” som alltid tänker ”kan vara bra att ha, det här skulle man kunna göra om till osv… Effekten är att här slängs jädrar inte så mycket snarare hör folk av sig o frågar om jag är intresserad av att ta emot innan de planerar ett besök på tippen eller någon återvinningsgård… Frågan poppar ändå upp äger jag prylar eller äger prylarna mej ?! Att Arbete för att köpa prylar som man sen inte hinner med att hantera / underhålla . Tänker på stressade kompisar med villa sommarhus, båt och några även husbil … herregud de är ständigt på väg och jobbar upp en hyfsad stressfaktor långt innan semestern för alla åtagande och planerade underhållsåtgärder som krävs..

358-Pettson-garden

I de lägena sitter jag som en mys pys Pettsson med mina katter i hemmet som är en kombinerad bostad och fritidshus med alla mina önskade hobby/ fritidsintressen inpå knuten och transportsträckan är inte längre än tomten är stor (5000 kvm) och sådär härligt mys pys går man halvnaken o myser med kaffekoppen när vårvärmen börjar innfinna sig.

När det vid enstaka tillfällen går ut ting och material från Högtomta så är det i nämn ordning för återbruk dvs Erikshjälpen, Hand i Hand eller dyligt som jag lämnar in saker/ kläder till. I andra hand är det retur på återvinningsgården dvs en rätt tydlig sortering av metall, plast , elektronik osv Som sista alternativ är det slutlig sophantering som innebär förbränning i det kommunala sopförbränningsverket och ger en och annan bostad fjärrvärme och snart även elproduktion.

Hushållens totala mängd avfall under 2010, borträknat det så kallade farliga avfallet, var 3,7 miljoner ton.
Av det går endast 24 procent till materialåtervinning. Det mesta, 60 procent, förbränns. Det motsvarar 2,2 miljoner ton som främst består av förpackningar, matavfall och kasserade produkter.
Vi uppnår till exempel inte målen för återvinning av aluminiumburkar till pantsystemet och plastförpackningar det förvånar mej, då just ”metallåtervinsten” sitta i ryggmärgen som självklar åtgärd, för att minska tryket på nya gruvor och all den energi som åtgår för att anrika mineral ur jungfruligt berg.

Klart man undrar vad som gör att vi Svernskar har både tid och råd att konsumera och kassera i den takt vi gör.
En orsak är beskattningstrycket på arbete – det är extremt kostsamt att reparera… Något Miljöpartiet faktiskt noterat och lagt reparations”rot” förslag om dvs sänka kostnader att reparera.. Styrmedel är viktiga sänkt moms på tex reparationssektor skulle kunna göra en del för att öka motivationen för reparationer.

Fundera på din egen konsumtion och ”kassaktion”- all förändring börjar hos oss själva…
En liten inspirerande tidskrift Kloka Hem rekommenderas med massa smarta tips i boende och om konsumtionsmönster. Se: http://www.klokahem.com/

Korta fakta om var avfallet i Sverige 2010 kommer från
•Gruvavfallet står för den största delen – 89 miljoner ton avfall.
•Industrisektorn (exklusive gruvsektorn) gav upphov till 7,8 miljoner ton avfall.
•Byggsektorn producerade 9,4 miljoner ton.
•Tjänstesektorn genererar 1,8 miljoner ton.
•Från hushållen kom drygt 4 miljoner ton.
•Sektorn infrastruktur (energi- och vattenförsörjning, samt avloppsrening och sanering) genererade 1,7 miljoner ton.
•Från areella näringar (skogs-, jordbruks- och fiskenäringarna) kom cirka 310 000 ton avfall
•Avfallsbehandlingen genererade 3,5 miljoner ton.

Läs mer:

http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Pressarkiv/Pressmeddelanden-2012/Avfallsmangderna-okar/