Landskap i förändring

DSC_0548

Rädda tallskogen, stoppa landskapsförändringen!

Just nu pågår den största landskapsförändringen i manna minne, utan att någon reflekterar. Det är länets karaktärsskogar av tall, med markbädd av lingon och blåbärsris, som just nu i en rasande takt huggs ner och ersätts med artfattig granplantage.
Grundproblemet: det sätts för mycket gran där det egentligen borde sättas tall
Konsekvenserna kan vi redan ana ur ett ekosystemsperspektiv här i Kalmar län. Den faktiska förlusten av tallskog är nu 11% per år, med förödande konsekvenser för flera arter. Den årliga arealförlusten, blir om det fortsätter i samma takt, ca 80 000ha av länets produktiva skogsmark, om ca 700 000ha. Påverkan slår även på industri och näringsliv som behöver tall och löv i sin produktion.

Orsak till problemet: jakt- och skogsbruket är obalanserat
Jakt- och skogsbruksintresset måste göra gemensam sak. En sund viltstam i balans med skogens ekosystem måste till. För orsaken är högt betestryck från klövvilt, både älg och rådjur som betar på tallen och driver markägarna till att plantera gran. Om fler istället vågade satsa på tall, desto mindre blir trycket på varje plantering och därmed skulle vi återfå sunda slaktvikter på älg. (Idag skjuter vår jägarkår kalvar med ”kriminell slaktvikt” om 42kg, normal slaktvikt borde vara 80kg. Senaste älg inventeringen visar att 44% av den tallskogsmarken, har ställts om till annat trädslag. Ett skogsbruk som bejakar tallskog och inslag löv ger en rikare skog både för naturintresset som för jakt- och skogsbruket.

Balans på viltet och en skog som anpassad för vårt landskap = mera tall helt enkelt!
Värna landskapsbilden, viltet och mångfalden, se allvaret och gör gemensam sak regionalt. Detta är min uppmaning till LRF, Jägarförbundet, Skogsbolagen och Naturskyddsorganisationer som kan göra skillnad och vända utvecklingen. Denna insikt ger jag nu till regionförbundets arbetsutskott och Landshövdingen för beaktande. Till vår hjälp har vi skogsstyrelsens faktaunderlag, dags att göra om och göra rätt.

Akko Karlsson (MP)
Vice ordförande i Regionförbundet med ansvar miljö
Partistyrelseledamot med ansvar Gröna Näringar jakt och viltvård

Även i Barometern och VT

http://www.barometern.se/debatt/radda-tallskogen/
http://www.vt.se/opinion/stoppa-landskapsforandringen-8147518.aspx

Annonser

Mineralstrategi

kiruna 071

I dag refererar jag rakt av på ett angeläget tema om miljölagar och mineralstrategin:

Sverige behöver en långsiktig mineralstrategi

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Vi vill också utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige, skriver sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen och jag skickar en tacksamhetens tanke till Elisabeth Wanneby & Sofia Botorp som under åratal engagerat sig för natur och kulturvärden som hotas av gruvdrift och annat inte minst med Ojnareskogen som ”case”….

Här kommer den engagerade artikel:

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet.

Sju miljöpartister med Gustav Fridolin i spetsen
Regeringen kommer inom kort att presentera en mineralstrategi för att möta den ökade globala efterfrågan på mineraler.

Vi har inte sett strategin och vet inte vad den innehåller. Det är synd. En strategi som stakar ut framtidens riktning för såväl en stor del av svensk industri som nyttjandet av naturresurser, borde förankras parlamentariskt. Regeringen borde bjuda in till samtal om en blocköverskridande överenskommelse som bereder mark för livskraftig industri och långsiktigt hållbart resursutnyttjande – en överenskommelse som håller längre än mandatperioden.

Aldrig har intresset för att prospektera efter och bryta malm och andra naturresurser i Sverige varit så stort som i dag. 1980-talets gruvdöd har ersatts av en slags Klondykestämning. Med ett ökat exploateringstryck ökar också konflikten mellan olika intressen. Det blev inte minst tydligt i somras då det hettade till kring Nordkalks planerade kalkbrytning på Gotland och om de långt gångna planerna på en ny nickelgruva utanför Tärnaby.

I en mineralstrategi måste svåra avvägningar göras. Vi är rädda att regeringen tänker för snävt och för kortsiktigt. Det kan kännas tråkigt när entusiasmen är på topp och marknadspriserna skenar att tänka på skyddet av den biologiska mångfalden och rent vatten men det är absolut nödvändigt för att även kommande generationer ska ha en framtid.

En ohämmad exploatering av våra naturresurser hotar framväxten av nya långsiktigt hållbara arbetstillfällen inom exempelvis turismbranschen som är beroende av oförstörda fjäll, skogar och rena vatten som hotas. Vi måste också vara tydliga med att en växande gruvnäring inte får hota den samiska kulturen och rennäringen

Om vi ska kunna fortsätta vara ett land som framgångsrikt använder våra naturtillgångar för att skapa både ekonomiskt välstånd och livskvalitet så krävs ett regelverk som får oss att tänka mer långsiktigt. Den enda kraft som kan fastställa ett sådant regelverk är politiken.

Behovet av långsiktiga och tydliga spelregler är centralt inom all näringsverksamhet. Det gäller i synnerhet utvinning av naturresurser, men också för samhället i stort. Företag som vill prospektera efter naturresurser måste veta vad som gäller för att kunna få ihop sina kalkyler. Förutsägbarheten är lika viktigt för det omgivande samhället, kommuner, boende och företag.

Intresset för utvinning av naturresurser, mineraler, gas- och olja, i Sverige har drivits fram av prisökningen på råvaror till följd av den enorma tillväxten i Kina och andra länder. Knapphet har lett till konkurrens om råvarorna.

För att svensk industri långsiktigt ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen krävs att vi stimulerar framväxten av nya lösningar inom resurssnål produktion, ökad förädling, smarta material, och blir bättre på att ta vara på det som redan grävts upp.

Det kan till exempel handla ta vara på värdefulla mineraler som idag inte tillvaratas utan hamnar på varphögen vid utvinningen, så kallad ”waste mining” och genom att utveckla ”urban mining” – utvinning av de stora mängder metaller som ligger nergrävda under våra städer i form av gamla kablar och ledningar.

Vi måste bli bättre på att återvinna. För gruvbolaget Boliden har gamla kretskort från våra slängda mobiler och datorer har blivit en lönsam råvara. Vid smältverket i Rönnskär utanför Skellefteå utvinner man guld, silver och koppar ur elektronikskrot. Idag kommer cirka två tredjedelar av de 12-15 ton guld som produceras på Rönnskärsverket från elektronik.

Samhällets kostnader och de framtida kostnaderna för miljösanering och återställande efter att en gruva läggs ner måste bli en del av projektet. Vinsterna från gruvdriften måste vara med och betala för de skador som kan uppkomma. Miljöpartiet anser att en samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning bör göras innan en gruva får öppnas. I en sådan vägs de samhälleliga vinsterna, såsom nya jobb och skatteintäkter, mot kostnaderna i form av exempelvis ny infrastruktur, förstörda naturvärden, samt återställningskostnader.

I Sverige tas det ut en så kallad mineralersättning för de mineral som bryts (dock ej vid kalkstensbrytning). Endast 0,05 procent av det beräknade värdet som utvinns går till samhället. Vi tycker att en större del av de naturresurser vi utvinner i Sverige ska komma samhället till del. Vi vill därför utreda formerna för att införa en gruvskatt i Sverige.

Sverige behöver en mineralstrategi för nya jobb och långsiktig hållbarhet. Strategin behöver balansera gruvnäringens och gas- och oljeindustrins intressen mot andra intressen. Rätt balanserad kan en sådan strategi både gynna framväxten av nya jobb inom utvinningsindustrin och andra branscher samtidigt som den skyddar den enorma rikedom av växt- och djurliv som gör Sverige till ett fantastiskt land att leva i.

LISA WANNEBY

språkrör, Miljöpartiet i Kalmar län

MATS DAHLBERG

ordförande, Miljöpartiet Norrbotten

ISABEL ENSTRÖM

regionordförande, Miljöpartiet Gotland

GUSTAV FRIDOLIN

språkrör, Miljöpartiet

JONAS ERIKSSON

riksdagsledamot och vice ordförande Näringsutskottet, Miljöpartiet

LOTTA HEDSTRÖM

kommunfullmäktigeledamot, Miljöpartiet i Tomelilla

PETTER FORKSTAM

regionordförande, Miljöpartiet Skåne

Läs mer: http://www.regeringen.se/sb/d/17076/a/209657
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-behover-en-langsiktig-mineralstrategi_7912018.svd
http://news.silobreaker.se/samer-kritiska-till-mineralstrategin-5_2266626458476609716

Topp tre i Miljöarbete – Landstinget i Kalmar län

Landstingens miljöarb

Ända sedan Miljöpartiet klev in i Landstingspolitiken igen efter valet 2006 i Kalmar län var det självklart att Miljöarbetet behövde komma upp på den politiska dagordningen. Inte som sär intresse utan som en naturlig del i verksamheten och därmed som en självklar checkpoint för upphandling och drift.

Feedback för vårt arbete kom med vår topp tre placering på miljöarbete i landstings Sverige ( 21 landsting totalt). Med 24,5 poäng av 36 möjliga belade Stockholms läns landsting förstaplatsen, tätt följd av Landstinget i Värmland med 24 poäng. Trea kom Landstinget i Kalmar län med 22,3 poäng.

Det är tidningen Miljöaktuellt som genomfört granskningen:
Miljöaktuellt har under en rad år granskat Sveriges 290 kommuner. Rankningen Sveriges Miljöbästa kommun är väletablerad och har påverkat många kommuners miljöarbete. Nu riktar vi för första gången ljuset mot landstingen och regionerna.

Sveriges 21 landsting och regioner är med en kvarts miljon anställda en av landets största arbetsgivare. De är ansvariga för sjukvården och för kollektivtrafiken och upphandlar varje år produkter för mångmiljardbelopp.
Landstingen har därför en stor möjlighet att driva svenskt miljöarbete framåt, men den potentialen belyses sällan i medier eller rikspolitiken. Vi vill uppmärksamma hur landstingen arbetar med hållbarhet i dag, vad de kan bli bättre på, vad de kan lära av varandra samt vilken roll de kan spela i arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

Se listan här:
http://www.landstingsranking.se/

100% förnyelsebar el var en del, ny upphandling gjorde oss av med fossila och nukleära energitillskott.
Just nu pågår upphandling av vindsnurror i egen regi…
400kvm solceller finns på Länssjukhuset i Kalmar.
Ombyggnationer för 1.3 miljarder med energiklass A som standard har gett oss mer lokalyta på totalen men mindre energiförbrukning per kvadratmeter.
Webbmöten har gått från ca 800 tim till över 3000 timmar med många reskilometer och sparade arbetstimmar som resultat.

http://miljoaktuellt.idg.se/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/stockholms-lans-landsting-landets-miljovanligaste?fb_action_ids=10151342272598387&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582

Köp och släng mentaliteten

pettson-o-findus-i-tradgrden_103347819
Kollade in siffrorna för avfallsbergen runt om i Europa, konstaterar att Sverige hetskonsumerar sopor…

Under 2010 producerades totalt 117,6 miljoner ton avfall i Sverige, varav gruvavfallet står för den största delen – 89 miljoner ton. Det påvisar dels att det är en ”gruvnation” och ett ökat tryck på mineral och rara jordarts metaller globalt. Hörde att Svensk gruvidustri peakat över 1970talets stora mineraluttag…

Nåväl av de resterande 28,6 ton återvinns endast 43 procent.
Hushållsavfall är ett av de enskilt största avfallsslagen. Vilket direkt får mej att reflektera över min egen konsumtion och hantering av bättre begagnat… Jo jag är en sån där ”Pettsson samlare” som alltid tänker ”kan vara bra att ha, det här skulle man kunna göra om till osv… Effekten är att här slängs jädrar inte så mycket snarare hör folk av sig o frågar om jag är intresserad av att ta emot innan de planerar ett besök på tippen eller någon återvinningsgård… Frågan poppar ändå upp äger jag prylar eller äger prylarna mej ?! Att Arbete för att köpa prylar som man sen inte hinner med att hantera / underhålla . Tänker på stressade kompisar med villa sommarhus, båt och några även husbil … herregud de är ständigt på väg och jobbar upp en hyfsad stressfaktor långt innan semestern för alla åtagande och planerade underhållsåtgärder som krävs..

358-Pettson-garden

I de lägena sitter jag som en mys pys Pettsson med mina katter i hemmet som är en kombinerad bostad och fritidshus med alla mina önskade hobby/ fritidsintressen inpå knuten och transportsträckan är inte längre än tomten är stor (5000 kvm) och sådär härligt mys pys går man halvnaken o myser med kaffekoppen när vårvärmen börjar innfinna sig.

När det vid enstaka tillfällen går ut ting och material från Högtomta så är det i nämn ordning för återbruk dvs Erikshjälpen, Hand i Hand eller dyligt som jag lämnar in saker/ kläder till. I andra hand är det retur på återvinningsgården dvs en rätt tydlig sortering av metall, plast , elektronik osv Som sista alternativ är det slutlig sophantering som innebär förbränning i det kommunala sopförbränningsverket och ger en och annan bostad fjärrvärme och snart även elproduktion.

Hushållens totala mängd avfall under 2010, borträknat det så kallade farliga avfallet, var 3,7 miljoner ton.
Av det går endast 24 procent till materialåtervinning. Det mesta, 60 procent, förbränns. Det motsvarar 2,2 miljoner ton som främst består av förpackningar, matavfall och kasserade produkter.
Vi uppnår till exempel inte målen för återvinning av aluminiumburkar till pantsystemet och plastförpackningar det förvånar mej, då just ”metallåtervinsten” sitta i ryggmärgen som självklar åtgärd, för att minska tryket på nya gruvor och all den energi som åtgår för att anrika mineral ur jungfruligt berg.

Klart man undrar vad som gör att vi Svernskar har både tid och råd att konsumera och kassera i den takt vi gör.
En orsak är beskattningstrycket på arbete – det är extremt kostsamt att reparera… Något Miljöpartiet faktiskt noterat och lagt reparations”rot” förslag om dvs sänka kostnader att reparera.. Styrmedel är viktiga sänkt moms på tex reparationssektor skulle kunna göra en del för att öka motivationen för reparationer.

Fundera på din egen konsumtion och ”kassaktion”- all förändring börjar hos oss själva…
En liten inspirerande tidskrift Kloka Hem rekommenderas med massa smarta tips i boende och om konsumtionsmönster. Se: http://www.klokahem.com/

Korta fakta om var avfallet i Sverige 2010 kommer från
•Gruvavfallet står för den största delen – 89 miljoner ton avfall.
•Industrisektorn (exklusive gruvsektorn) gav upphov till 7,8 miljoner ton avfall.
•Byggsektorn producerade 9,4 miljoner ton.
•Tjänstesektorn genererar 1,8 miljoner ton.
•Från hushållen kom drygt 4 miljoner ton.
•Sektorn infrastruktur (energi- och vattenförsörjning, samt avloppsrening och sanering) genererade 1,7 miljoner ton.
•Från areella näringar (skogs-, jordbruks- och fiskenäringarna) kom cirka 310 000 ton avfall
•Avfallsbehandlingen genererade 3,5 miljoner ton.

Läs mer:

http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Pressarkiv/Pressmeddelanden-2012/Avfallsmangderna-okar/

Vattenfallsdränage

ENERGI~1

Jag gillar principen att staten faktiskt äger och roddar ett energibolag- det ligger i ett lands nationella intresse att vara oberoende av externa parter för någon form av grundförsörjning… Jag gillar också principen att man som ägare styr bolagets inriktning i fas med ambitionen för ett fossilbränslefri produktion till förmån 100% förnyelsebart.

På vattenfalls hemsida står det :
”Resultatet av vårt miljöarbete skapar goda förutsättningar för hållbar affärsutveckling och för att öka vår konkurrenskraft. Vi uppfyller gällande lagar, bestämmelser och tillstånd. Genom ständiga förbättringar är vår ambition att vara ledande och ett föredöme på de marknader där vi verkar.

Inom våra verksamhetsområden fokuserar vi på miljöskydd, förebyggande av föroreningar och på människors hälsa. Vårt agerande präglas av respekt för de kulturer som finns i de områden där vi är verksamma.

Vi är angelägna om att driva en öppen dialog i frågor som rör miljöpåverkan av vårt ledarskap, vår verksamhet och våra produkter. Vi strävar efter att tillhandahålla energilösningar som stödjer en hållbar samhällsutveckling. ”

Nu är det uppenbart att Alliansregeringens mycket svaga och svekfulla uppgörelse om energipolitiken urholkat båda principerna som jag gillar. Dels öppnade man upp för meroch utbyggd kärnkraft samt att vårt Vattenfall kastade sig ut på Europamarknaden och började handla upp ”fulel”… Det visar sig också att det blir en extrem dyr nota med rena brandskattningen av Svenskt kapital överpriser på ca 30 MILJARDER!!!

Vattenfall köpte nämligen 2009 det nederländska kolkraftsbolaget Nuon för 97 miljarder kronor.
Svenska Dagbladet avslöjade tidigare att näringsdepartementets tjänstemän varnade för att affären inte skulle gå ihop, och att priset var uppåt 30 miljarder för högt…

Nu är inte det enda förlustaffären där Vattenfall med regeringens goda vilja dränerat Vattenfalls ekonomi..
I dag visar nämligen Svenska Dagbladets granskning av Vattenfalls bokslut i fjol att hela utlandssatsningen är en ”finansiell ehecsmitta”, med miljardförluster i investeringar i biomassa i Liberia, felsatsningar på kolkraftverk i Tyskland, märkliga affärer i Danmark och Polen.

Unghefär med samma trovärdighet som spam-mail som utlovar vinster och stora intäkter visar det sig att en annan av dessa suspekta utlandsaffärer kostat skjortan : Vattenfall Biomass Liberia AB:s bokslut för 2011 var den totala exponeringen 300 miljoner kronor i aktier i Buchananbolaget och fordringar på 326 miljoner kronor. Hur dessa kunde gå helt förlorade plus ytterligare 870 miljoner kronor är svårt att förstå. Vattenfall ger som sagt var ingen förklaring till hur 1,5 miljard kronor kunde gå förlorade???

På vattenfalls egen hemsdida är det tyst om bolagsaffärer och miljardförluster…
Men de tipsar om hur du kan spara el hemmavid…och därmed spara pengar humhum…

Läs mer:
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/de-ar-vattenfalls-utlandska-varbolder_7924660.svd#xtor=AD-500-%5Bsvd.se/naringsliv%5D-%5B%5D-%5BTextlank%5D-%5Baftonbladet%5D-%5B%5D-%5B%5D
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16265271.ab
http://www.vattenfall.se/sv/index.htm

Biobaserad ekonomi om kraften i Gröna Näringar

FoU

FoU


Igår var jag i Stockholm på temat:
Hur kan forskning och innovation lyfta de gröna näringarna?
Det var Kungliga Skogs- och Lantbruks akademin, LRF samt Stiftelsen för Lantbruksforskning som samlat branschen och intressenter för en mycket inspirerande och angelägen dag.

I min roll som Miljöpartiets partistyrelseledamot med ansvarsområde Gröna Näringar, Energi och Näringsliv är det självklart att delta på den här typen av workshops.

Det var fullsatt i LRFhuset och efter att ha hälsat runt inser jag att jag är ENSAM att representera politiken- vilket är mycket graverande för politiken i tider av köttskattsdebatt, klimathot, försörjningsgrad, energiomställning och behovet av levande bygder …

I mitt stilla sinne funderade jag vart ”alla” Centerpartister höll hus en dag som denna?
Kanske har de inte hämtat sig från kommundagarna och arbetet med partiprogrammet…
Partiprogram blir aldrig bättre än vad politiken levererar – det är en utmaning att inte sälja ut sina hjärtefrågor för att röstoptimera…

Jag hoppas LANDSBYGDEN och de GRÖNA NÄRINGARNA blir en valfråga 2014- det förtjänas att lyftas upp i den nationella församlingen just för att det kommer spela roll hur väl vi kan ställa om till Biobaserad/ förnyelsebar ekonomi som inte har spekulation och luftslott som grund utan just bärs av väl förvaltade mylligajordar…

Konstaterar att ett jordbruksföretag idag i snitt har 4 olika grenar/ verksamheter kopplat till näringsverksamheten. Vi se två sidor av samma mynt dvs stora industrijordbruk med skalfördelar (och risker) och samtidigt en mycket småskalig men exklusiv utveckling med högt förädlingsvärde lokalt. De är i sig inte konkurrenter utan två modeller för lokalt producerade livsmedel, biomassa och tjänster/ service.

Självbilden måste stärkas- Gröna Näringar är väl förvaltat en framgångsfaktor för landet och för utveckling av nya substrat och innovationer som kan föra oss från det fossilbaseradeberoendet…
Forskning och innovation inom Gröna näringar inte minst på livsmedelssidan och för produktutveckling tex för ökat förädlingsvärde på biprodukter behövs.
Imponerande att se hur skogsnäringen verkligen vunnit mark på sitt visionsarbete och lyckats växla upp medel både från näringslivet och forskningsfonder.

Gröna näringar är en strategisk del för livsmedelsförsörjning och energiproducenter som minskar landets sårbarhet i en tid med klimatförändringar och peakoil.. Regionalpolitiskt är gröna näringar ett nav för levandebygder, arbetstillfällen, landskapsvård och för utveckling av förädlingspotential lokalt/ regionalt. Fler ”cross over” träffar där branscher möts och brainstormar på innovationsområdet kan bli en riktig spännande process framöver.

Vi måste också inse att ekosystemstjänster är viktiga, att det även måste finnas en hänsyn om att värna fredade zoner av jord och skog just för att hålla ett långsiktit bevarande för arter och habitat. Ett ohejdat materialuttag fungerar inte…

Läs mer:
http://www.mp.se/politik/mat-och-jordbruk
http://www.formas.se/sv/Finansiering/Utlysningar/Riktad-satsning–En-biobaserad-samhallsekonomi/
http://www.lrf.se/
http://www.lantbruksforskning.se/
http://www.ksla.se/

Klimatet under lupp

Klimat

Klimat


Förra veckan publicerade publicerade forskare från den norska klimatforskningscentret CICERO siffror som tyder på att jordens klimat är mindre känsligt för koldioxid-utsläpp än vad som tidigare befarats.
Åter blir det en vendetta om klimathoten är ett problem eller inte.
Den kände klimatdebattören och ekonomen Nicholas Stern aviserar dock att han kan ha underskattat riskerna med klimatförändringen… Förvirrat eller ??

Stern menar att han i sina tidigare beräkningar varit allt för försiktig i sina analyser om klimathotet och desspåverkan på världsekonomin. Bland annat pekar han på att planetens förmåga att absorbera koldioxid är sämre än man tidigare trott, likaså börjar världshaven bli mättade på koldioxid och färre skogar innebär än mindre buffring av koldioxid i ekosystemet…

Man kan konstatera att beräkningarna från CICERO går emot mycket av den tidigare klimatforskningen. Främst gäller det huruvida man överskattat hur stora effekter koldioxidutsläpp får på klimatet, eftersom vi såg en snabb ökning av medeltemperaturen under 1990-talet.

När det gäller koldioxid har man tittat på när mängden överstiger 500ppm, något som anses troligt pågrund av världens livsstil. När man sen tittar bakåt och kalibrerat in hur vulkanutbrott och solaktivitet påverkar fick man ett slående resultat som hamnade på 1.9 graders temperaturökning , det vill säga strax under det 2 graders mål som världen enats om. Dock påpekar som sagt det Norska teamet att uppföljningar och upprepningar behöver göras för att säkerställa beräkningarna.

Under början av nästa år kommer FN:s klimatpanel IPCC med sin femte rapport som ger en översikt över hela forskningsläget. Vi får se vad den säger om läget, människan spår men vädret rår….
Sagt i samma stund som vi fått plusgrader efter -20 grader här i södra Sverige, Australien har översvämningar, orkan flaggningar och andra extremväder rapporteras löpande…

Forskning och vetenskap har en resa att göra under tiden får vi försöka färdas väl…

http://www.supermiljobloggen.se/2013/01/nya-klimatronen-bade-hopp-och-orosmoln.html
http://www.smhi.se/tema/Klimat-i-forandring
http://www.whoi.edu/oceanus/feature/a-day-in-the-life-of-a-phytoplankter