Landskap i förändring

Rädda tallskogen, stoppa landskapsförändringen!

Just nu pågår den största landskapsförändringen i manna minne, utan att någon reflekterar. Det är länets karaktärsskogar av tall, med markbädd av lingon och blåbärsris, som just nu i en rasande takt huggs ner och ersätts med artfattig granplantage.
Grundproblemet: det sätts för mycket gran där det egentligen borde sättas tall
Konsekvenserna kan vi redan ana ur ett ekosystemsperspektiv här i Kalmar län. Den faktiska förlusten av tallskog är nu 11% per år, med förödande konsekvenser för flera arter. Den årliga arealförlusten, blir om det fortsätter i samma takt, ca 80 000ha av länets produktiva skogsmark, om ca 700 000ha. Påverkan slår även på industri och näringsliv som behöver tall och löv i sin produktion.

Orsak till problemet: jakt- och skogsbruket är obalanserat
Jakt- och skogsbruksintresset måste göra gemensam sak. En sund viltstam i balans med skogens ekosystem måste till. För orsaken är högt betestryck från klövvilt, både älg och rådjur som betar på tallen och driver markägarna till att plantera gran. Om fler istället vågade satsa på tall, desto mindre blir trycket på varje plantering och därmed skulle vi återfå sunda slaktvikter på älg. (Idag skjuter vår jägarkår kalvar med ”kriminell slaktvikt” om 42kg, normal slaktvikt borde vara 80kg. Senaste älg inventeringen visar att 44% av den tallskogsmarken, har ställts om till annat trädslag. Ett skogsbruk som bejakar tallskog och inslag löv ger en rikare skog både för naturintresset som för jakt- och skogsbruket.

Balans på viltet och en skog som anpassad för vårt landskap = mera tall helt enkelt!
Värna landskapsbilden, viltet och mångfalden, se allvaret och gör gemensam sak regionalt. Detta är min uppmaning till LRF, Jägarförbundet, Skogsbolagen och Naturskyddsorganisationer som kan göra skillnad och vända utvecklingen. Denna insikt ger jag nu till regionförbundets arbetsutskott och Landshövdingen för beaktande. Till vår hjälp har vi skogsstyrelsens faktaunderlag, dags att göra om och göra rätt.

Akko Karlsson (MP)
Vice ordförande i Regionförbundet med ansvar miljö
Partistyrelseledamot med ansvar Gröna Näringar jakt och viltvård

Även i Barometern och VT
http://www.barometern.se/debatt/radda-tallskogen/
http://www.vt.se/opinion/stoppa-landskapsforandringen-8147518.aspx

Skydda tamboskap och husdjur

Debatt Rovdjurspolitik

Att öka tryggheten för näringar och ägare av tamboskap i områden där det finns varg och andra rovdjur är en betydligt mer angelägen politik än att debattera rovdjurens vara eller icke vara!

Den allmänna jakt på varg som pågått den senaste tiden har föranletts av en debatt som sedan många år är polariserad. Tyvärr har delar av de senaste årens rovdjurspolitik bidragit till att förstärka intressekonflikten då den i första hand tagit avstamp i jakten och hur många vargar som skall skjutas var och när. Istället måste vi vända frågeställningen till att handla om hur vi kan minimera de konflikter som uppstår när människa och varg lever i samma område.

Miljöpartiet tar frågorna kring konflikter mellan rovdjur och rennäring, tamdjurshållning och hot mot husdjur på största allvar. Vi anser att mer resurser bör läggas på att förebygga viltangrepp. Vi vill öka ersättningarna och se till att fler som vill får möjlighet att upprätta rovdjursstängsel. Att öka tryggheten för näringar och ägare av tamboskap i områden där det finns varg och andra rovdjur är en betydligt mer angelägen politik än att debattera rovdjurens vara eller icke vara.

I den mån jakten präglar diskussionen inom rovdjurspolitiken bör fokus vara att rikta jakten mot vargar som gjort skada. Med ett ökat antal vargar är det naturligt att det bör bli lättare att få tillstånd för skyddsjakt. Jakt som riktas mot de vargar som angriper tamdjur kan bidra till att angreppen minskar. Färre tamdjursangrepp kan leda till ökad acceptansen för vargen samtidigt som allmänhetens acceptans för jakten ökar. En utökning och utveckling av nya former för sådan jakt tror vi kan vara en framkomlig väg för att komma ifrån de alltmer polariserande konflikter som präglat vargdebatten de senaste åren.

Det ger oss också möjlighet att i den fortsatta utformningen av rovdjurspolitiken ha som utgångspunkt att vargen och de andra rovdjur som finns i Sverige är en del av vår natur. Bedömningen av vad som är ett livskraftigt bestånd av varg bör göras av expertmyndigheter och bred forskning istället för politiserande beslut sprungna ur en polariserad debatt.

På så sätt kan vi också få ordning och reda bland reglerna för vargförvaltning. I längden är det ingen som gynnas av beslut med oklar rättslig status som tas fram och tillbaka i sista minuten. Turerna kring vargjakten i Värmland och Örebro är ett tydligt exempel på det. Först stoppades jakten med en dags varsel av förvaltningsrätten. Det är, oavsett åsikt om licensjakt på varg, inte ett acceptabelt förfarande för de personer som anpassat och planerat inför den jakt som aviserats tillåten. Kort därpå hävde kammarrätten beslutet varpå EU kommissionen inte var sen med att kritisera den jakt som pågår.

Med en rovdjurspolitik som utgår ifrån att tamboskap och husdjur ska skyddas och med fokus på biologisk mångfald kan vi hoppas på en mer sansad debatt. Förhoppningsvis kan vi också slippa den turbulens som turerna kring vargjakten präglats av de senaste åren.

Akko Karlsson (MP)
Partistyrelsen ansvarig för Gröna Näringar samt Jakt och Viltvård

Emma Nohrén (MP)
Riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson

Stina Bergström (MP)
Riksdagsledamot Värmland och miljöpolitisk talesperson